torsdag 29 oktober 2009

Rabin

Det är 14 år sedan Rabin mördades. Det är intresseant att läsa hans tal som han höll inför Knesset i oktober 1995. Han hade en klar uppfattning om hur det kommande fredsavtalet skulle se ut.
Hela talet kan läsasa här: Prime Minister Yitzhak Rabin: Ratification of the Israel-Palestinian Interim Agreement
Några plock:
I want to remind you: we committed ourselves, that is, we came to an agreement, and committed ourselves before the Knesset, not to uproot a single settlement in the framework of the interim agreement, and not to hinder building for natural growth.

We are striving for a permanent solution to the unending bloody conflict between us and the Palestinians and the Arab states.
In the framework of the permanent solution, we aspire to reach, first and foremost, the State of Israel as a Jewish state, at least 80% of whose citizens will be, and are, Jews.
At the same time, we also promise that the non-Jewish citizens of Israel -- Muslim, Christian, Druze and others -- will enjoy full personal, religious and civil rights, like those of any Israeli citizen. Judaism and racism are diametrically opposed.
We view the permanent solution in the framework of State of Israel which will include most of the area of the Land of Israel as it was under the rule of the British Mandate, and alongside it a Palestinian entity which will be a home to most of the Palestinian residents living in the Gaza Strip and the West Bank.
We would like this to be an entity which is less than a state, and which will independently run the lives of the Palestinians under its authority. The borders of the State of Israel, during the permanent solution, will be beyond the lines which existed before the Six Day War. We will not return to the 4 June 1967 lines.
And these are the main changes, not all of them, which we envision and want in the permanent solution:
A. First and foremost, united Jerusalem, which will include both Ma'ale Adumim and Givat Ze'ev -- as the capital of Israel, under Israeli sovereignty, while preserving the rights of the members of the other faiths, Christianity and Islam, to freedom of access and freedom of worship in their holy places, according to the customs of their faiths.
B. The security border of the State of Israel will be located in the Jordan Valley, in the broadest meaning of that term.
C. Changes which will include the addition of Gush Etzion, Efrat, Beitar and other communities, most of which are in the area east of what was the "Green Line," prior to the Six Day War.
D. The establishment of blocs of settlements in Judea and Samaria, like the one in Gush Katif.

tisdag 27 oktober 2009

Vatten

Turkiets premiärminister Erdogan är på besök i Iran. Irans president Ahmadinejad prisade Erdogan för hans inställning till Israel och klargjorde ännu en gång att "Sionistregimen (Israel) är ett hot mot alla nationer".
'Zionist regime a threat to all nations'

En katyusharaket sköts mot Israel, Kiryat Shmona, från Libanon idag. Ingen skadades i attacken. Det är ännu oklart vem som stod bakom attacken.
Nio raketer har skjutits från Libanon mot Israel sedan kriget sommaren 2006.
Police: None hurt as Katyusha rocket lands in Upper Galilee Jerusalem Post
Katyusha explodes in north Israel; no casualties Haaretz

Amnesty har publicerat en rapport som påstår att Israel inte levererar tillräckligt med vatten till palestinierna. Antagligen kommer vi att få läsa om rapporten i våra tidningar. Det är ingen hemlighet att det råder brist på vatten i regionen men det verkar som om Amnesty åter en gång skulle publicera en ensidig rapport som ger Israel skulden för alla problem. I verkligheten levererar Israel mer vatten till palestinierna än rådande avtal skulle kräva.
Fred i Mellanöstern skriver: Palestinierna gör av med mer vatten än svenskarna
Här nedan några kommentarer till rapporten från de israeliska myndigheterna:
Water Authority blasts Amnesty on report
The Water Authority slammed Amnesty International on Monday for failing to allow it to make any sort of presentation to Amnesty's researchers or react to the organization's findings on water allocation between Israel and the Palestinian Authority before the publication of its new critical report on Tuesday morning.
The authority also called into question some of the basic facts presented in the report.

- The report also cites a vast difference in daily water use for the two parties. Amnesty cites 400 liters per day for Israelis, and just 70 for Palestinians. That figure puts the Palestinians below the World Health Organization recommendation of 100 liters per day.

- However, the Water Authority hotly disputed those figures. According to the authority, while Israelis use 408 liters per day of fresh water from natural sources, Palestinians use 200 liters per day. While acknowledging the difference between these two amounts, the authority stressed that it was nowhere near as drastic as Amnesty had portrayed it.

- The Foreign Ministry also refuted the report on Tuesday, stating that according to the existing water agreement, the Palestinians are allocated 23.6 million cubic meters of water per year, but "in actual effect, they have access to twice as much water."

- In its statement, the Foreign Ministry said that Israel has "extensively surpassed the obligatory quantity" of water supplied to the Palestinians, while the Palestinians have "significantly violated their commitments under the water agreement" by neglecting the construction of sewage treatment plants despite "foreign funding earmarked for this purpose," as well as drilling over 250 unauthorized wells.

- However, according to the Water Authority, while Israeli access to water before 1967 came out to about 500 cubic meters per person per year, nowadays it is just 149 cu.m. per year, a drop of 70%. In contrast, from a pre-1967 86 cu.m. per person per year, Palestinian consumption has risen to 105 cu.m.

- The Water Authority also stressed that it routinely provided the PA with more water per year than the amounts stipulated in the Oslo Accords. It also said Palestinians routinely dug illegal wells and refused to purify and reuse their sewage for agriculture. Instead, they dumped their sewage into the streams in the West Bank, causing massive pollution.

måndag 26 oktober 2009

Världen idag

Turkiet
Turkiets premiärminister säger i en intervju för The Guardian att Israels utrikesminister hotat med att använda kärnvapen mot Gaza. (så liten areal som Gaza har skulle det vara som att använda kärnvapen mot sig själv)
PM Erdogan försäkrar också att Irans president Ahmadinejad är en vän och Turkiet har inga problem med Iran.
Erdogan kritiserar ocskå EU för att de inte ännu antagit Turkiet som medlem.
Förhållandet mellan Turkiet och Israel blir knappast bättre av Erdogans uttalanden.
Report: Turkey PM says Lieberman threatened to nuke Gaza

Egypten och arabländerna
Ett möte för Medelhavsländerna och EU i Istanbul som var planerat i november blir inte av på grund av att Egypten och arabländerna vägrar sitta vid samma bord som Israels utrikesminister.
Summit nixed after Egypt, Arabs refuse to sit with Lieberman

Jordanien
Det är 15 år sedan Israel och Jordanien undertecknade ett fredsavtal. Dagen till ära brände demonstranter i Amman Israels flagga och krävde att fredsavtalet skall upphävas.
Jordanien har också de senaste dagarna anklagat Israel för att bryta mot internationell lag när poliserna i Jerusalem försökt upprätthålla lag och ordning på Tempelberget där muslimerna bl.a. kastat stenar på turister och poliser.
Som jämförelse bör man minnas att när Jordanien ockuperade Jerusalem fördrevs alla judar från Gamlastaden och alla synagogor förstördes. (kanske fanns det ingen i Jordanien som hade läst internationell lag på den tiden)
Jordanians protest against Israel peace

Libyen
Libyens president Gadaffi anser att alla, Egypten, Syrien, Saudi-Arabien och palestinierna har rätt till kärnvapen.
"Också palestinierna borde ha kärnvapen eftersom deras motståndare har det"
Gaddafi: Palestinian have right to nukes

Sverige
I Sverige klagar en imam på att ingen lyssnar på muslimerna.
Nå, lyssna då! "Vi muslimer är 1000 millioner och judarna bara 15 millioner, om vi ställde upp judarna på en rad och spottade på dem skulle de svimma" (arabiska "drunkna").
Swedish imam preacher hatred of Jews (MEMRI TV report on Islam in Sweden)

Storbritannien
I Storbritannien vill en del muslimer försvara islam mot förolämpningar och det man ropar är bl.a."Vi kommer att få se Israel förintad."



söndag 25 oktober 2009

Oroligt i Jerusalem

Det verkar som om flera av de palestinska ledarna gör allt de kan för att starta en tredje intifada. Det har idag varit oroligt på Temepelberget efter att muslimska ledare uppmanat människor att komma till platsen för att "försvara" Al Aqsa moskén. Om man vill få människorna att tappa fattningen och reagera med känslorna skall man sprida rykten om att Al-Aqsa moskén är i fara, det är vid det här laget ett gammalt knep.

9 cops, reporter lightly hurt in J'lem
Nine police officers and a foreign reporter were lightly wounded Sunday during clashes between security forces and Arab rioters in the capital.
Police were forced to enter the Temple Mount twice during the the day of fierce rioting, and were met by a hail of rocks and a firebomb.
Police said the disturbances began when officers were accompanying a group of tourists up to the mount. According to police, several Muslim youngsters were caught on video preparing to cause trouble; gathering rocks to throw and pouring oil onto the ground to hinder the access of security forces and the visitors.

Hamas accused of inciting J'lem riots
After security forces clashed on Sunday with Muslim rioters on the Temple Mount and elsewhere in east Jerusalem, police blamed Hamas and the Islamic Movement for once again inciting Israel's Arab population to violence in the capital.
"Throughout the day, very large groups of Arab residents of east Jerusalem and other Israeli Arabs have come to the area at the encouragement of the Islamic Movement," Police Chief Commissioner Insp.-Gen. David Cohen told reporters. "I urge them (the Islamic Movement) to show restraint and not to incite."

Mashaal: J'lem's fate will be determined by force, not talks
Following a day of clashes between security forces and Arab rioters in Jerusalem, Damascus-based Hamas leader Khaled Mashaal on Sunday evening stated that the fate of the capital would be determined by force, not negotiations.
The fate of Jerusalem will be determined only by confrontation and not by the negotiating tables," Mashaal said in a speech, according to Channel 10.
"The Israelis want to divide al-Aqsa Mosque, and this is not all. They want to hold their religious ceremonies in the mosque … in preparation for demolishing it and building their temple there," he reportedly said.

De islamska länderna uttalar sig i FN

Eye on the UN presenterar två nya videoklipp som visar hur Israel angrips i FN:s säkerhetsråd och FN:s mänskorättsråd av de muslimska staterna. De mänskliga rättigheterna står inte högt i kurs i de muslimska länderna men det är de som är ivrigast att anklaga Israel.
Exempel från Iran
SaudiArabien
Egypten



YLE: Luvattu maa?

YLE sände i fredags ett reportage om finländska kristna som reste till Israel för att fira Lövhyddohögtiden. ( Luvattu maa? programmet kan ses här fram till 30.10.)
Intressantare än själva reportaget är att se hur programledaren i studion gör vad han kan för att svartmåla Israel och även kristna som stöder Israel. Programledaren drar sig inte för att lägga ord i munnen på deltagarna i programmet som de inte uttalat och i presentationen av programmet sägs det såhär:
Luvattu maa?
Kirjoittanut: Jyrki Saarikoski 23.10.2009 - 18:29
A-zoomissa nähdään ( TV1 pe 23.10. klo 21.00) reportaasi Luvattu maa? - aiheena suomalaisten toiviomatkalaisten retki Israeliin ja palestiinalaisalueille sinivalkoisten lippujen - Suomen ja Israelin - alla.Studiovieraana on Lähi-itään perehtynyt ulkomaantoimittaja-emeritus Hannu Reime, joka on mm. kirjoittanut kirjan "Israel/Palestiina - Kahden kansan luvattu maa".Reportaasia ja ohjelmaa voi kommentoida tällä palstalla. Voi ottaa kantaa esimerkiksi siihen, ovatko toiviomatkalaiset oikealla asialla, vai onko väärin tukea uskonnon varjolla "valitun kansan" ylivaltaa? Entä minne unohtuvat alueella asuvat palestiinalaiset kristityt, kun Israelille halutaan antaa oikeus melkein mihin vaan?Nämä ovat kiisteltyjä kysymyksiä, jotka nousevat kuitenkin tavan takaa esiin Israelin ja palestiinalaisalueiden tulehtuneen tilanteen vuoksi. Ottakaa tässä kantaa, muistaen asiallisen keskustelun säännöt. Kiitos.
http://atuubi.yle.fi/keskustelu/id-2005056

Man får aldrig någon förklaring på vad som menas med det israeliska "övervåldet" "ylivaltaa".
Ingen i reportaget uttrycker något stöd för våld överhuvudtaget. Tvärtom, en kvinna berättar att hon ber för både judar och palestinier, båda lider säger hon, Messias kommer att lösa konflikten.
Också påståendet att man vill ge Israel tillstånd att göra nästan vad som helst är utan täckning i verkligheten.
Kristna som ger uttryck för åsikten att Israels återupprättelse och judarnas återvändande till sitt hemland är Guds handlande med sitt folk står för en mycket farlig åsikt enligt programledaren och inkallade experten Hannu Reime.

Var och en som är intresserad kan se programmet och bilda sig en egen uppfattning: video ca 28 min Luvattu maa

fredag 23 oktober 2009

Israeler inte välkomna

Den spanska regeringen beslöt för en tid sedan att utesluta deltagarna från universitetet i Ariel från en tävling där deltagarna skall bygga ett hus som fungerar med solenergi. Universitetet i Ariel hade kvalificerat sig till finalen i Madrid 2010.
Beslutet är helt i linje med EU:s politik säger man i Spanien. Ariel är en stad i Samarien, alltså utanför den så kallade Gröna linjen. De judiska bosättningarna är ett hinder för fred och därför skall tydligen människorna som bor eller studerar i området inte få vara tillsammans med övriga världen och tävla anser Spanien.

ADL blasts Madrid for excluding Ariel U. from solar competition


Egypten hindrade denhär veckan israeliska cancerforkare att delta i en konferens i Egypten. Konferensen ordnades av en amerikansk organisation och de israeliska deltagarna säger att de inte vet varför de nekades inresetillstånd.
Egypt slams door on Israeli cancer researchers

torsdag 22 oktober 2009

Palestinska flyktingars hopplösa situation

Judith Miller och David Samuels har skrivit en mycket välunderbyggd artikel om de palestinska flyktingarnas hopplösa situation i arabländerna. Flyktingstatusen går i arv och de arabiska länderna gör inget för att underlätta situationen för flyktingarna. Tvärtom, de har fråntagits de flesta av sin mänskliga rättigheter.
Läs artikeln i The Independent:
No way home: The tragedy of the Palestinian diaspora
You might think Palestinian refugees would be welcomed by their Arab neighbours, yet they are denied basic rights and citizenship
It is a cynical but time-honoured practice in Middle Eastern politics: the statesmen who decry the political and humanitarian crisis of the approximately 3.9 million Palestinians in the Israeli-occupied West Bank and in Gaza ignore the plight of an estimated 4.6 million Palestinians who live in Arab countries.


One can only imagine the outrage that the world community would rightly visit upon Israel if Israeli Arabs were subject to the vile discriminatory laws applied to Palestinians living in Arab countries.

Outside of Iraq, whose Palestinian population fled en masse after the fall of Saddam, nowhere has the situation of the Palestinian refugees worsened so dramatically as in Lebanon. Since the early Sixties, Palestinians there have been barred from working in medicine, dentistry and the law. In 2001, the Lebanese parliament adopted an amendment to the country's property laws that prohibited the acquisition of real estate by "any person not a citizen of a recognised state" – meaning the estimated 250,000 to 400,000 Palestinians living in Lebanon. Palestinians who had acquired real estate prior to 2001 were barred from bequeathing property to their children.

Läs också: Problemlösning i Mellasnöstern ( Ilya Meyer )
"Mycket har skrivits om UNRWAs och UNHRCs ansvar för att flyktingproblemet i Mellanöstern har förevigats – till ingen som helst nytta, till ofantliga kostnader och utan minsta vilja eller utsikt till en lösning eller anständig framtid för de drabbade."

Our Soldiers Speak

En del människor är beredda att göra mer för det de tror på än andra. Sergeant Benjamin Anthony, 29 år och grundare av Our Soldiers Speak är en av dem. Han reser omkring för att berätta om hur verkligheten för en israelisk soldat ser ut. En verklighet som inte har mycket gemensamt med den ofta negativa bild som utmålas i media.

One man's fight for the IDF on American university campuses

Target Sderot, en bra video som förklarar varför Israel måste utkämpa kriget mot Hamas i Gaza :TARGET SDEROT ca 5 min.

Our Soldiers Speak

tisdag 20 oktober 2009

Human Right Watch kritiseras av dess grundare (uppdaterad)

Robert L. Bernstein, grundare av Human Right Watch och dess ordförande mellan 1978 - 1998 kritiserar i New York Times organisationen för dess ensidiga kritik av Israel.
Rights Watchdog, Lost in the Mideast (Bernsteins brev)
I Mellanöstern finns det flera diktatoriska stater där de mänskliga rättigheterna föraktas, ändå har HRW under de senaste åren fördömt Israel för deras kränkningar av mänskliga rättigheter betydligt fler gånger än någon annan stat i området, skriver han.
HRW:s mellanösternavdelning kunde vara till stor hjälp för människorna i Iran och arabvärlden som lider under förtryckarregimer men dessa ignoreras och istället skrivs rapport på rapport om Israel.

Förödande kritik mot HRW - av dess grundare (Fred i Mellanöstern)

Human Rights Watchdog - förlorad i Mellanöstern (svensk översättning av Bernsteins text)

HRW founder slams criticism of Israel
"He said Israel was home to at least 80 human rights organizations, a vibrant free press, a democratically elected government, a judiciary that frequently rules against the government, a politically active academia, multiple political parties and probably more journalists per capita than any other country in the world.
On the other hand, he said, the Iranian regime, and most Arab regimes, remained "brutal, closed and autocratic, permitting little or no internal dissent."
He said Human Rights Watch's Middle East division could be greatly beneficial to citizens of those countries, but they were instead being ignored as "report after report on Israel" was compiled.

He said the group had "lost critical perspective on a conflict in which Israel has been repeatedly attacked by Hamas and Hizbullah, organizations that go after Israeli citizens and use their own people as human shields."
Bernstein stressed that those terror groups were backed by Iran, which has called for the annihilation of Israel and the Jews, and said such incitement to genocide was a violation of the Convention on the Prevention and Punishment of the Crime of Genocide. "



måndag 19 oktober 2009

Artikel om Goldstonerapporten

Fred i Mellanöstern har en utförlig artikel om Goldstonerapporten Läs här: Lurad och utnyttjad
Här nedan kan man se hur Richard Kemp vittnar inför FN:s mänskorättsråd och säger att israeliska armén gjorde mer i Gaza för att skydda civila än någon annan armé någonsin gjort.

Motstridiga signaler

Fredsförhanlingarna kommer mycket snart att återupptas säger israeliska ministern Dan Meridor.
'Resumption of peace talks very close' (Jerusalem Post)
"Israel is "very close" to making a deal to restart negotiations with the Palestinians, Intelligence Minister Dan Meridor said Sunday.
He endorsed the possibility of talking about final-status issues, such as Jerusalem, as part of those negotiations even though Prime Minister Binyamin Netanyahu has been resisting doing so, but Meridor cautioned against building expectations too high as a result. "

Haaretz fruktar att Fatah kommer att återuppta självmordbombningarna och beskriver situationen såhär:
Israel worried Fatah may resume suicide attacks
"1. Israeli-Palestinian negotiations are stuck. The PA has climbed up too high a tree; when American pressure managed to force Israel to contain its building in the West Bank, it demanded a complete freeze in settlements as a precondition for resuming the negotiations with the Netanyahu government.
2. A dead end between Fatah and Hamas. Even the Egyptian mediators are now refusing to name a new date for a meeting of the Palestinian factions so a reconciliation agreement can be signed. Hamas' list of excuses for refusing is bordering on the absurd.
3. An internal crisis in Fatah. The situation in Fatah is not necessarily better. A survey published yesterday by the Jerusalem Media and Communications Center shows that only 12.1 percent of those asked trust Abbas. The Hamas prime minister in the Gaza Strip, Ismail Haniyeh, received 14.2 percent support.
4. Israeli hesitation. The behavior of the PA on the issues mentioned, along with the improved capabilities of its security forces and the fear this could turn, one day, against Israelis, have raised questions among the political and IDF leadership on the wisdom of further efforts to bolster the PA."

Medan politikerna gör sina utspel talar man fortfarande i palestinsk TV om Israel som ockuperat palestinsk territoium.


Child: "I'm from Palestine."
Host: "From where in Palestine? We're all from Palestine."
Child: "I'm from Lod [Israeli city]."
Host: "Oh, Lod is a very, very beautiful city. Anyone who goes there is so lucky! Do you really go in and out of Lod?" [from the PA to Israel]
Child: "But they [Israelis] have occupied it."
Host: "You mean you are from Lod, but you live here [in Ramallah]. Never mind, my dear. Allah willing, the day will come when we will return to Lod and to all the areas they have occupied."
Palestinian TV (Fatah)
Sept. 22, 2009
(1 min)
Paleastinian Media Watch

söndag 18 oktober 2009

Vart är Turkiet på väg?

Relationerna mellan Turkiet och Israel har varit relativt goda men de har starkt försämrats under detta år och man kan kanske för tillfället tal om en kris.
Turkiet tillät inte för en tid sedan att Israel deltog i en militärmanöver med NATO vilket ledde till att Italien och USA drog sig ur manövern och den inställdes.
Turkiet har mycket hårt kritiserat Israels krig mot Hamas i Gaza, vilket bl.a. ledde till en mycket häftig debatt mellan Turkiets premiärminister och Israels president.
Turkiet har förbättrat sina relationer till Syrien och haft gemensamma militärmanövrar med landet. Nu oroar man sig över att Turkiet kanske överväger att orientera sig mera mot Syrien och Iran och bort från Väst.

Turkey's actions towards Israel worry US
"The sources said the US hadn't determined whether Ankara's increasing affinity with Damascus indicated a strategic decision to reorient away from the West, but that it was monitoring Turkey's behavior with some alarm...US sources speaking to the Post, though, praised the mature and restrained reaction of Israel in the face of affronts from Turkey, including pushing the Jewish state out of a joint military exercise that was to have also included the US and Italy."
Diplomatic Affairs: Angering the Great Mediator
Turkey's attitude toward Israel is changing
Netanyahu: Turkey can't be 'honest broker' in Syria talks
"Prime Minister Benjamin Netanyahu does not want Ankara serving as mediator in any future diplomatic negotiations with Syria, in view of the crisis in relations between Israel and Turkey. On Friday, Israel's ambassador in Ankara, Gabi Levy, officially protested to Turkey's Foreign Ministry about a drama aired on public television in which actors portrayed Israeli soldiers executing Palestinians. "

Gaza
En Kassamraket avfyrades från Gaza mot Israel i dag. Trots vapenvilan har det de senste tre månaderna avfyrats 55 raketer och granater från Gaza. Sedan kriget i Gaza avslutades i januari har 250 raketer och granater avfyrats mot Israel och totalt 750 under 2009.
Gaza militants fire Qassam into southern Israel

Hizzbollah rustar upp

I en artikel av Jonathan Spyer i Jerusalem Post kan man läsa om hur Hizzbollah rustar upp för nästa krig mot Israel. Den libanesiska armén ger sitt tysta stöd till Hizzbollah och FN trupperna som borde bevaka att att Hizzbollah inte får nya vapen vill inte konfrontera Hizzbolla utan håller sig på avstånd. Det betyder att Hizzbollah ostört bl.a. bygger upp nya vapenlager i civila områden. Vilket i sin tur kommer att leda till att Israel anklagas för att angripa civila mål när de i sinom tid förstör vapenlagren.
Det enda som verkar störa Hizzbollah i deras verksamhet är när det inträffar arbetsolyckor, som senate vecka när ett vapenlager exploderade.

Terrorism: The unfinished war
"The explosion in the south Lebanese village of Tayr Felseir offers the latest evidence of the way in which Hizbullah is rebuilding its infrastructure following the Second Lebanon War in 2006. In the pre-2006 period, Hizbullah maintained its military infrastructure in open countryside areas often declared off-limits to all but the movement's personnel. The rebuilt infrastructure, by contrast, has been constructed within the fabric of civilian life in south Lebanon. This process has taken place largely undisturbed by the Lebanese and UN military personnel conspicuously deployed throughout the south...
...UNIFIL REMAINS deployed mainly in unpopulated areas. It enters Shi'ite villages only with an escort of Lebanese army personnel. Its vehicle and air patrols, taking place along recognized patrol paths and in rural areas, have produced some tangible results in terms of discovering unused bunkers and old munitions. But the international force, which maintains no independent checkpoints, does its best to stay out of the way of Hizbullah and the civilian population..."

torsdag 15 oktober 2009

Israel - Shiloh (del 5/5)

Senaste vecka hade jag möjlighet att besöka det som allmänt i media kallas för en "bosättning på Västbanken". När man talar om bosättningar kan det betyda allt från t.ex. Ma'ale Adumim, en förstad till Jerusalem med ca 30.000 invånare, till små byar med bara ett tiotal familjer.
Vi besökte Shiloh, en by med ca 6.000 invånare, varav en del lever i små "Hilltop settlements" utanför huvudbyn.
Den nuvarande byn började byggas i slutet av 70-talet men dess historia går tillbaka över 3.000 år. Det var här som tabernaklet stod i nästan 400 år efter att Israels barn gått över Jordan och ökenvandringen var slut. Överstprästen Eli och Samuel är kanske de mest välkända av dem som bodde här på den tiden.
Synagogan i byn är byggd så att den skall påminna om tabernaklet som här lär ska haft stenväggar men tygtak.

Vår guide var Shilohs tidigare borgmästare David Rubin som efter att han och hans son mirakulöst överlevt en terrorattack startat Shiloh Israel Children's Fund. En organisation som bl.a. hjälper barn som lider av sviterna efter terrorattacker.
Terrorattacker förekommer fortfarande. Veckan innan vi besökte Siloh hade två personer skadats i attacker.

När vi körde norrut från Jerusalem mot Shiloh kunde vi konstatera att stora delar av området är obebyggt.Arabiska och judiska byar finns här och där men det verkar inte vara brist på mark om man vill utvidga bosättningarna.

Området ser väldigt kargt ut (på hösten är det som torrast) men med hjälp av konstbevattning har man anlagt bl.a. fina vingårdar. Man blir imponerad av hur mycket som gjort på bara ett tiotal år.

På kullarna runt huvudbyn kan man skymta några enkla byggnader. Det är de så kallade "Hilltop bosättarna". De bor under enkla förhållanden utan några säkerhetsstängsel. De vill inte stänga in sig, säger de, utan de litar på Guds beskydd.
Tanken med utbyarna är att de småningom skall växa ihop med huvudbyn.

Vi träffade en av ledarna för en av utbyarna. Bosättningens namn var "Till evighet" och namnet visar vilken beslutsamhet som finns bland invånarna.
De är fast övertygade om att det är Guds vilja att de skall ta landet i besittning och hänvisade bl.a. till Josua 1:3,6 Varje plats där ni sätter er fot har jag givit er...Var stark och frimodig, ty du skall som arv åt detta folk fördela landet som jag med ed har lovat deras fäder att ge dem.

David berättade att man behöver bygga ut lekplatsen för barnen. Efter omvärldens påtryckningar är det risk för att det blir byggstopp i området. Försök tänka er in i en situation där USA eller FN skulle bestämma vad som får byggas eller inte byggas i er stad, sade han. Här på plats är det lätt att förstå att ett totalt byggstopp i bosättningarna är oacceptabelt. Inte kan ett samhälle fungera i en sådan situation.

För att komma till Shiloh måste man passera genom säkerhetsbarriären. På avstånd ser stängslet ut som en vanlig väg.

En arabisk by. De arabiska och judiska bosättningarna är inte långt från varandra. Det är en arabisk by här och en judisk by där, att dra en gräns så att de judiska bosättningarna skulle komma på ena sidan och de arabiska på andra är antagligen omöjligt.

Glasmålningar i synagogan i Shiloh.





Här fanns tabernaklet och kanske lekte Samuel här som barn. I bakgrunde de karga bergen och på toppen kan man skymta en av "Hilltop" bosättningarna.

onsdag 14 oktober 2009

Hitler och stormuftin

"Hitlers samarbete med fascistiska Italien och imperialistiska Japan är väl känt. Men samarbetet med arabledarna är mindre inpräntat i det allmänna medvetandet. Ändå förklarar det så mycket av dagens problem i Mellanöstern."
Svd ledarbloggen

Israel - Eladalen ( del 4 )

En förmiddag tog vi en biltur till Eladalen, 30 minuter sydväst om Jerusalem. Det var här någonstans som David besegrade Goljat.


Intressant tanke att man kan plocka upp en sten och kanske David plockade upp samma sten och funderade om den var lämplig att använda i slungan.



När man rör sig i Jerusalem och Tel-Aviv området får man intrycket att Israel är väldigt tätbefolkat.


Men faktum är att man inte behöver köra långt förrän man är ute på landet.

När man gick upp för bergsluttningen kunde man se ruinerna av en gammal by och bakom husen nere i byn fanns det fullt med lerskärvor från den bysantiska tiden på gårdsplanen. Man märker att man rör sig i områden där människor bott i tusentals år.

Den palestinska staten

De palestinska myndigheternas premiärminister Salam Fayad sade idag att palestinierna inte kommer att acceptera en demilitariserad palestinsk stat. Han klargjorde också att Jordandalen måste höra till den palestinska staten.
Fayad: We won't take Mickey Mouse state

Efter att senaste vecka ha rest en del i Judéen och Samarien (Västbanken) är mitt intryck att talet om en tvåstatslösning är fantasier som är omöjliga att förverkliga. (egentligen har jag sett allt för litet men jag uttalar mig utgående från det jag sett)
De judiska och arabiska byarna är utpridda på ett sådant sätt att det är omöjligt att dra upp en gräns så att judarna skulle komma på en sida och araberna på den andra sidan.
Därför kräver många att bosättningarna måste bort, och då menar man de judiska bosättningarna. Men ett obestridligt faktum är att det internationella samfundet i reglerna för Palestinamandatet slår fast att området är judarnas historiska hemland och att de har rätt att bosätta sig i hela området.
Man kan inte nu, några tiotal år senare, när judarna byggt vägar, byar och städer, anlagt bevattningsanläggningar och odlat upp marken kräva att de överger sina hem. Det kommer inte att fungera.
Dessutom är en del av de judiska bosättarna djupt religiösa och fast övertygade om att det är Guds vilja att de tar området i besittning. Var och en förstår att om dessa människor skall välja mellan att lyda Gud eller FN, EU eller till och med Israels regering så är det Gud de väljer.

Araberna då, kan man flytta på dem? Visserligen har de inte samma religiösa och historiska band till området som judarna, och många har valt att flytta till andra länder för att få ett bättre liv. Men för de flesta finns det nog inga alternativ, de har bott i området i flera generationer det är deras hem och de vill inte flytta.

Normal anständighet kräver att både judarna och araberna i området skall få bo kvar i sina hem. Men det betyder samtidigt att talet om en tvåstatslösning bara inger falska förhoppningar för araberna. Projektet skulle vara svårt att genomföra även om parterna vore bästa vänner och det är man inte.

Vilka andra lösningar finns det?
De palestinska ledarna har ibland hotat med att om inte förhandlingarna leder till resultat kräver de att Israel, Judéen, Samarien, (Västbanken ) och Gaza bildar en stat. Alla palestinska flyktingar skall naturligtvis ha rätt att flytta tillbaka.
Denhär lösningen skulle göra judarna till minoritet i en stat där araberna/muslimerna skulle vara i majoritet.
Israel skulle aldrig gå med på en sådan lösning.

Den lösning som kunde fungera om den goda viljan fanns bygger på att de arabiska/palestinska områdena skulle ha sjävstyrelse.
De palestinska områdena skulle ingå någon form av förbundsstat med Jordanien, man kunde kalla den Palestina.
Israel skulle ha den militära kontrollen över området fram till Jordanfloden.
Denhär lösningen ger inte palestinierna allt de vill ha men de skulle bli medborgare i Palestina och de skulle få möjlighet att börja bygga upp och leva ett normalt liv.
Nu finns ju inte den goda viljan och de organisationer som har makten, PLO och Hamas, strävar efter att inte bara Västbanken och Gaza utan hela Israel skall tillhöra ett framtida Palestina.

Det betyder antagligen att allt fortsätter som vanligt, man förhandlar ibland, så startar men ett litet krig, därefter blir det nya förhandlingar...
Eller kanske Iran får sin bomb klar...
Eller kanske Guds tid är inne...

FN:s råd för mänskliga rättigheter

FN:s råd för mänskliga rättigheter har sammankallats till en specialsession i morgon torsdag för att behandla Goldstonerapporten, och om palestinierna får sin vilja igenom, också "Israels brott mot internationell lag i östra Jerusalem".
Det är rådets tolfte specialsession sedan det bildades år 2006 och den sjätte som behandlar Israel.
Länderna som röstade för en specialsession är sådana mänskorättsförkämpar som Bahrain, Bangladesh, Bolivia, China, Cuba, Djibouti, Egypt, Gabon, Indonesia, Jordan, Mauritius, Nicaragua, Nigeria, Pakistan, Filippinerna, Qatar, Saudi Arabia och Senegal.

Goldstonerapporten behandlas idag i FN:s säkerhetsråd.

Barak calls for Goldstone rejection

tisdag 13 oktober 2009

Goldstonerapporten i FN:s mänskorättsråd

Goldstonerapporten, ett beställningsverk av FN:s råd för mänskliga rättigheter som mer eller mindre styrs av de islamska staterna, har skarpt kritiserats för sin ensidiga och vinklade bild av Gazakriget, men i rådet får det beröm.
Här kan man se en video som visar hur länder som Syrien, Yemen, Venezuela, Libyen, Iran, Cuba, Pakistan Egypten, och Sudan använder rapporten till att anklaga Israel för brott mot mänskligheten. Länderna tackas av ordföranden för sina inlägg, men när Anne Bayefsky från Eye on the UN kritiserar rapporten tillrättavisas hon.

Kritik mot Goldstone rapporten om Gazakriget

Reaktioner på Goldstonerapporten

Israel - Jerusalem-marschen ( del 3 )

Jerusalem-marschen samlade i år ca 70.000 deltagare. Lövhyddohögtiden är en av vallfartshögtiderna vilket betyder att judarna under templets tid vandrade upp till Jerusalem för att fira högtiden.
Jerusalem-marschen ger människorna möjlighet att lite känna på hur det var att till fots ta sig upp till Jerusalem.
Närmare 5.000 kristna anslöt sig till marchen i Jerusalem, bland dem ett par hundra från Finland. Många marscherade klädda i t-skjortor med texten Jerusalem United, ett ställningstagande för att Jerusalem skall förbli Israels odelade huvudstad.

Läs mera:
Jerusalem united!
"Benjamin Disraeli, the prime minister of the United Kingdom at the turn of the 20th century, had a special way of taking on detractors who heckled him as a Jew when he rose to speak in parliament. "My people were kings in Jerusalem while you were still scratching around in the fields for mushrooms," he would say."

Joined in prayer
"Israel isn't spoiled for friends in the non-Jewish world, not even among the Christian mainstream."


De kristna marschdeltagarna samlades i en park för att vänta på sin tur att gå ut på gatorna. I parken var det folkfest med musik och mycket människor. Här kunde man prata med människor från många olika nationer.
Barn sprang omkring och försökte samla så många främmande nationers flaggor som möjligt.

Gatorna var kantade av människor som följde med marschen. De kristna togs väl emot.

-En kvinna kom fram och frågade hur många vi var från Finland och tackade oss för att vi kommit.

-En äldre man stod och såg på oss med tårar rullande ner för kinderna.

-En yngre man hälsade, hurrade och dansade på balkongen när vi gick förbi.



Vid Klagomuren är det alltid mycket människor under Lövhyddohögtiden.

måndag 12 oktober 2009

Egyptisk journalist i svårigheter efter samtal med israelisk ambassadör

Den egyptiske journalisten Hala Mustafa har råkat i svårigheter efter att hon träffat Israels ambassadör i Egypten.
Trots att Egypten haft fred med Israel i 30 år har journalistförbundet förbjudit sina medlemmar att ha någon kontakt med Israel.
Media i Egypten framför ofta mycket anti-israeliska åsikter.
Läs mera: Egypt probes journalist's ties to Israel

Israel - Yad Vashem ( del 2 )

När vi var i Jerusalem hade vi möjlighet att lyssna till Susanna Kokkonen som är Director för Christian Friends of Yad Vashem. Hon påminde oss om att Yad Vashem inte bara är ett museum utan också ett utbildningscenter. Yad Vashem satsar mycket på att förmedla kunskap om Förintelsen och antisemitism för att människor skall känna igen fenomenet och bekämpa det.
Förintelsen var möjlig inte bara på grund av förövarnas grymhet utan också på grund av att så många stod tysta och såg på utan att göra något.
I vår tid är antisemitismen igen allmänt förekommande och Susanna Kokkonen uppmanade åhörarna att låta sig inspireras av de "Righteous among the Nations" som var beredd att offra sina liv för att rädda judar under Förintelsen.
Kämpa mot antisemitismen vädjade hon och tillade några kloka ord: Jag framför denna vädjan ödmjukt eftersom jag själv aldrig behövt riskera livet för min åsikt.
Detta blev något att fundera över: Är vi glada israelvänner bara när det inte kostar något eller är vi beredda att stå för det vi anser vara rätt även om det skulle försvåra våra liv?


Ungraren Imre Bathory var en av dem som vågat hjälpa judarna, han sade följande ord: Jag vet att när jag står inför vår Herre på domedagen kommer jag inte att behöva svara på samma fråga som Kain. Var var du när din broders blod ropade från marken?

Yad Vashem - tågvagn som transporterade judar till koncentrationslägren.


En annan av Yad Vashems uppgifter är att samla in vittnesmål från dem som överlevde Förintelsen. Det är nämligen inte alls ovanligt att både så kallade forskare och även politiker påstår att Förintelsen aldrig ägde rum. Därför är det viktigt att så många som möjligt av dem som själva var med får berätta sin historia så att den bevaras för eftervärlden.
Vi fick höra en av dem som själv upplevt fem fångläger berätta om sitt liv. Han var 13 år när han och hans familj blev instängda i ett ghetto. Därifrån flyttades han senare vidare till olika läger för att vid krigsslutet befrias av amerikanerna. Mannen var den enda överlevande av sin familj och den verkliga befrielsen kom när han kunde ta sig till dåvarande Palestina. Där bildade han familj och idag har han barn och barnbarn. Detta att han överlevde och nu har en stor familj ser han om sin personliga seger över Hitler.

Klicka här för mer information om Yad Vashem.

Klicka här för mer information om Christian Friends of Yad Vashem och hur du kan understöda deras verksamhet.


Yad Vashem - konstverk

Obama och fredspriset

USA:s president Obama hade varit president endast två veckor när nomineringstiden för fredspriskandidaterna gick ut. Valet av Obama har väckt förvåning på många håll.

Lech Walesa, Polen: Vad, Obama? Så snabbt. Alltför snabbt - han har ju inte haft tid att göra något ännu.

Henrik Othman ÖT: Men att belöna en sittande statsman för vad han kanske aldrig får tillfälle att förverkliga ter sig lite märkligt.

Avskaffa Freds-priset! Eller döp om det till Fjäsk-priset! Det är den enda vettiga reaktionen på meddelandet att priset tilldelats president Obama. Det anser Expressens legendariska världsreporter ULF NILSON.

SvD:s ledarblogg Sanna Rayman:
Den första tanken när man nås av nyheten att Obama tilldelas årets fredspris är.
Va? Han har ju inte gjort nåt?
Den andra är lite mer resignerad.
Jaha. Då var det väl snålt av dem att inte ge honom litteraturpriset också. Han har ju åtminstone skrivit en bok som är bra.


The Washington Times :
The news Friday that President Obama was awarded the 2009 Nobel Peace Prize was met with widespread incredulity and skepticism. "For what?" was the most uttered phrase of the day. The almost universal sense of disbelief was reinforced when word spread that the deadline for nominations had been Feb. 1, less than two weeks after Mr. Obama entered office. By rights, the nomination should have been diagnosed as a symptom of an extreme case of Obamamania and quietly discarded.

Obama för ett krig i Afghanistan, på andra sidan jordklotet sett från USA. Syftet med kriget är naturligtvis gott, det är det alltid, och Obama är beredd att satsa ännu mera på detta krig. I kriget har många hundra civila dött, men det gör det alltid i krig.
Obama anses värdig att tilldelas Nobels fredspris.

Israel förde i januari ett kort krig mot terroristorganisatonen Hamas som besköt Israels civilbefolkning med raketer. Syftet med kriget var gott, man ville få ett slut på raketbeskjutningen. I kriget dödades flera hundra civila, det gör det alltid i krig.
Israel anses genom kriget ha gjort sig skyldig till krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten.

När det gäller fredsförhandlingarna mellan Isarel och palestinierna har Obamas insats hittills varit mera till skada än till nytta: Obama hindrar fredsförhandlingar

söndag 11 oktober 2009

Israel - Ein Gedi (del1)

Senaste vecka var jag i Jerusalem för att fira lövhyddohögtiden. Det var nu trettionde gången som ICEJ ordnade " Feast of Tabernacles". Deltagare till festen kom från 70 olika nationer, från Brasilien till Ryssland och från Australien till Canada. Sammanlagt deltog cirka 5.000 personer i festligheterna.

Deltagarna fick en videohälsning av premiärminister Netanyahu och ett par ministrar och Jerusalems borgmästare framförde personligen sina hälsningar till deltagarna.

Som jag tidigare nämnt uppmanar Bibeln oss att glädja oss under lövhyddohögtiden.
Festen var verkligen en glädjefest. Speciellt under kvällsprogrammet formligen exploderade festsalen av glädje. Ledda av musiker, sångare och dansare på scenen fick deltagarna sjunga och dansa av hjärtans lust. Ljudnivån var enorm när flera tusen människor jublade och sjöng till Guds ära.

Vid festen undervisade pastorer från olika delar av världen och man kunde konstatera att traditionerna är väldigt olika och kulturella skillnader stora.

Den sydamerikanske pastorn talade (skrek) så ivrigt att han totalt överröstade tolken. Efter en liten stund gav jag upp försöket att förstå vad han ville ha sagt.

Den brittiske gentlemannen talade däremot lugnt och hade en kristallklar undervisning.

Det som förenade alla dessa människor var tron på Jesus och kärleken till Israels folk.

Den första dagen reste vi till Ein Gedi bland annat för att delta i en konsert med Paul Wilbur. Det var liveinspelning för en ny skiva på stranden av Döda havet.





Med bergen bakom oss och Dödahavet framför måste konserten ha hörts i halva Jordanien.







Konserten med Paul Wilbur genomfördes i månljuset vid Dödahavets strand.











För att komma till Ein Gedi från Jerusaelm kör man först ner mot Jeriko. Strax utanför Jerusalem kör man genom en vägspärr där den så kallade Gröna linjen går, gränsen mellan Israel och de omstridda områdena som Israel erövrade av Jordanien 1967. När man kommer ner till Döda havet finns Jeriko norr om vägen, men för att komma till Ein Gedi kör man söderut längs med Döda havet.Efter ett tiotal kilometer passerar man en annan vägspärr och man är åter inne i Israel. Åtminstone när man kör en bil med israeliska registernummer verkar det inte var några som helst problem att komma genom vägspärrarna. Vanligtvis vinkar soldaterna bara att man skall köra vidare.

Efter de trånga och liviligt trafikerade gatorna i Jerusalem får jag alltid en känsla av frihet när jag kommer ut i öknen som vägen till Ein Gedi går genom.Visserligen skulle man inte överleva länge om man skulle lämnas ensam i området, det är ödsligt, varmt och torrt,men den bergiga öknen är samtidigt skrämmande och lockande. I dehär områdena flydde David för kung Saul och man måste beundra de människor som genom historien kunnat leva och färdas genom dessa trakter.

Jag hoppas att jag ännu någon gång skall få tid att fotvandra i bergen, denhär gången blev det bara ett dopp i Döda havet och en konsert.



Att doppa sig i Döda havet känns förövrigt mera som att man balanserar på vattnet än att man doppar sig i vattnet. Men en upplevelse som man inte kan få på någon annan plats är det definitivt.



Vill du rösta på Dödahavet som ett av "The Seven Natural Wonders" kan du göra det här.