Jag har i mer än 20 år följt med vad som händer i Israel och bland annat dagligen läst israeliska dagstidningar. Den bild av landet som nu målas upp är den mörkaste jag upplevt.
Israel har under hela sin existens befunnit sig i krig med flera av sina grannar. Strider har blossat upp med jämna mellanrum. Under de senaste årtiondena har det främst handlat om strider med olika terrorgrupper, Hizbollah i Libanon och Hamas, Islamsk Jihad och Fatah i Gaza och på västbanken. Här har ingenting radikalt förändrats, hoten finns kvar och har förstärkts genom Irans inblandning.
Det som gör att det nu ser så mörkt ut är situationen på hemmafronten inne i Israel.
När man som Israel under hela sin existens varit tvungen att satsa på säkerhet och förbereda sig på att försvara sitt land blir vissa områden i samhället misskötta eller åtminstone förbisedda. Naturligtvis påverkar det också människorna att ständigt leva med terrorhotet från västbanken och den återkommande raketbeskjutningar från Gaza. Att omvärlden ofta visar sympatier för terroristerna och fördömer Israel som försvarar sig gör inte saken lättare att leva med.
Vad är det då som gör att det ser så mörkt ut?
Splittring inom landet
Politiken i Israels drivs på amerikanskt vis. Politiska motståndare är inte konkurrenter utan fiender. Hårda ord från ledarna avspeglar sig i efterföljarnas beteende. Vänster- och högeranhängare litar inte på varandra och respekterar inte varandra, vilket gör att judar vänds mot varandra.
Araberna som utgör ca 20 % av befolkningen i Israel har det inte lättare. Kriminaliteten i de arabiska samhällena är hög, mord förekommer ofta. Kriminella gäng har fått allt för mycket makt och trots att polisen på senaste år tagit itu med problemet sker det inga snabba förändringar till det bättre. Bland araberna finns det sådana som gärna identifierar sig som israeler, också sådana som frivilligt gör militärtjänstgöring i IDF. Andra sympatiserar med palestinierna i olika hög grad. Araberna är alltså också splittrade och står mot varandra.
Relationerna mellan judar och araber verkar inte bli bättre, snarare tvärtom. Borgmästaren i Acre, Shimon Lankri gick så långt att han i söndags varnade för inbördeskrig mellan judar och araber. Omkring hälften av judarna i Israel ser araberna som eventuella fiender eller åtminstone som opålitliga. Bland araberna säger endast 25 % att de kallar sig "israeler" och vill integreras som jämlika med judar. Över hälften av israelerna är enligt en undersökning oroade över läget.
Israels kommande regering som väntas ha ministrar från ytterhögern kan förvärra situationen ytterligare. De kommer knappast att göra några större satsningar på den arabiska sektorn och har gett oförsonliga uttalanden om araber.
Våldet
Israel har levt med krig och terrorattacker i hundra år. Väldigt långt har omvärlden urskuldat araberna för deras terror och inte ställt dem till svars för sitt agerande. Det leder helt naturligt till att det finns individer bland judarna som drar slutsatsen att de också kan ta lagen i egna händer och gripa till våld. Vi har inte ännu sett något som påminner om det våld och den terror som palestinierna använder, men det finns judiska grupper som går utanför lagen. De tar till våld både mot araber och mot israelisk polis och militär. Hittills har israeliska ledare och politiker skarpt fördömt våldshandlingarna och kommer förhoppningsvis att göra det också i fortsättningen. Men igen är den nya regeringen ett frågetecken. Kommande ministrar från extremhögern har lovat hårda tag och deras kopplingar till grupper som inte dras sig för våld har skapat oro.
Under det senaste året har Israel förhindrat 500 terrorattacker. Terroristerna som lyckas i sina uppsåt dödar och skadar många människor. Det är tragiskt och hemskt och skapar mycket lidande.
Iran fortsätter att hota den judiska staten, försöker utveckla kärnvapen och stöder terrorgrupperna Hizbollah, Hamas och Islamsk Jihad. Hotet från Iran vilar ständigt över Israel.
De yttre fienderna har Israel trots allt relativt bra lärt sig att bekämpa fastän kostnaderna varit höga, räknat både ekonomiskt och i mänskligt lidande. Men om våldet ökar inom landet kan det bli svårare att bekämpa.
Den nya regeringen
Benjamin Netanyahu är en skicklig och erfaren politiker. Det bevisar han bland annat genom att han lyckats samla en koalition som vann det senaste parlamentsvalet. I dagsläget ser han också ut att lyckas bilda en regering.
I allmänhet kan man säga att när en ledare börjar betrakta sig själv som den enda som kan leda ett land blir han en sämre ledare. Netanyahu har enligt min mening en tid gått i denna riktning och försökt koncentrera väldigt mycket makt till sig själv.
Som jag nämnt samarbetar Netanyahus Likudparti nu med partier långt ut på högerkanten. Ledarna för dem, Itamar Ben Gvir och Bezalel Smotrich har gjort uttalanden som inte hör hemma i en demokrati. Ben Gvir har visat sympatier för Meir Kahane,vars parti uteslöts från parlamentet 1994 på grund av terroristkopplingar. Smotrich har gjort uttalanden som inte kan betraktas som annat än rasistiska. Med extremhögen i regeringen kommer omvärldens syn på Israel att bli ännu mer fördömande, om det överhuvudtaget är möjligt.
Den nya regeringen kommer antagligen att försöka ändra på Högsta domstolens befogenheter att vägra anta lagar som parlamentet stiftat. Eftersom Israel inte har någon grundlag har domstolen varit en balanserande kraft som förhindrat att vilka lagar som helst kunnat köras igenom med en rösts majoritet. Detta kan nu ändras och det får konsekvenser.
Yaakov Katz skriver i Jerusalem Post: "Jag håller inte med dem som hävdar att Israel glider mot en diktatur, men vi övergår från en liberal demokrati till en typ av auktoritär demokrati."
Det finns alltså många mörka moln på himlen men som alltid finns solen där bakom. Vi får hoppas att det blir förändringar till det bättre. Men vi som är kristna och vill stöda Israel kan göra mer än hoppas, vi kan be. Nu om någonsin är det dags att be för Israel!
Conceding to extremists, Netanyahu hatches intolerant, alienating, vulnerable Israel He is giving toxic provocateurs more power than they could have imagined and is set to take a wrecking ball to our judiciary. It’s a recipe for disunity and national weakness...
...What Netanyahu is concocting is not the “normal” preparation for a new government, with leaders and an agenda at odds with the preceding, defeated coalition. It is, rather, a recipe for an unrecognizable Israel — more internally divided; much less democratic; more religiously intolerant; more male-dominated; its “people’s army” no longer as consensual and above politics; self-defeating in its potential policies regarding the Palestinians, and at odds with much of Diaspora Jewry. It is a recipe for a self-defeating Israel which, if carried through to its full potential excesses — and I stress if — risks rendering the country unsustainable as it descends into internal discord, deepening regional friction, fraying international support, and mounting diplomatic, economic and military pressure....
Israel Police is ‘antisemitic’, says Ben-Gvir's chief-of-staff pick - report Hanamel Dorfman, an Israeli settler activist who in the past called Israel Police "antisemitic" and a "mafia," is set to become chief of staff for incoming national security minister Itamar Ben-Gvir's, Haaretz reported Sunday evening.
Israelis are most concerned with internal Arab-Jewish conflict - study The majority of Jews in Israel do not perceive Israeli-Arabs as equals. * Only 25% of Arab-Israelis call themselves “Israeli”.
We're on the brink of civil war between Jews and Arabs, warns Acre mayor The State of Israel is "on the brink of civil war" between Jews and Arabs, warned Acre Mayor Shimon Lankri during an emergency conference of the Forum for Security, Governance and Settlement on Sunday.
Netanyahu's discovering it's not easy to form a government - opinion EDITOR'S NOTES: Israel is still a democratic country, but with the balance between the separation of powers changing, the character of the state is also changing.
Why did Israel elect people with hateful views? - opinion I love Israel; I will always love Israel and consider myself privileged to be able to live in the one Jewish state and would not wish to live in any other country. But, like others, I am concerned about whom incoming prime minister-designate Benjamin Netanyahu might choose for strategically important ministerial positions.
IDF says West Bank raids foiled some 500 terror attacks over past year Military says over 2,500 suspects arrested in months-long operation; cites steep rise in settler attacks against Palestinians, including in usually non-violent areas
The IDF must be kept out of Israel's political turmoil - editorial There’s a growing sense that Ben-Gvir’s entrance into the government is going to unleash a tidal wave of lawlessness and retribution against anyone who doesn’t think like him and his followers.
