Fredsförhandlingar på villovägar

De judiska bosättningarna på västbanken har av palestinierna under det senaste året lyfts upp som ett hinder för fredsförhandlingar. Palestinierna hotar med att avbryta de nyligen upptagna förhandlingarna om inte byggstoppet på västbanken förlängs och utvidgas. Omvärlden stöder långt ett krav på byggstopp och ett eventuellt fredsavtal förväntas innebära att flera tiotusentals judar tvingas lämna sina hem i Judéen och Samarien (= västbanken).
Politiker och media beskriver allmänt den judiska bosättningen på dessa områden som olaglig och därför anses det motiverat att kräva att judarna lämnar områdena i samband med ett fredsavtal. Men att försöka skapa fred utgående från denna inställning kommer knappast att lyckas eftersom man då blundar för historiska, religiösa och andliga fakta och struntar i tidigare internationella överenskommelser.

Historiska fakta
När man ser bakåt på historien kan man konstatera att Judéen, Samarien och framför allt Jerusalem under årtusenden varit judarnas hemland. Här har de under olika tider haft sin egen självständiga stat, men också levt under ockupation. De har stridit för att försvara sitt land, de har fördrivits och de har återvänt, flera gånger om.
De palestinska araberna har däremot aldrig under historiens lopp upprättat någon egen stat i området utan de har varit en del av det större "arabiska hemlandet", som det också sägs i PLO:s stadgar.

Religiösa fakta
Ur judendomens synvinkel är de nämnda områdena unika.Det var i dessa områden som patriarkerna Abraham, Isak och Jakob levde för 4000 år sedan. Det var här som Samuel som liten pojke kom för att tjäna översteprästen Eli. Det var i Jerusalem som kung David regerade och hans son Salomo byggde templet för 3000 år sedan.(1600 år innan Mohammed och hans efterföljare skapade islam).
När judarna tvingades i exil bad man vänd mot Jerusalem och varje år avslutas påskmåltiden med en önskan: "Nästa år i Jerusalem".
Israels land är Guds gåva till det judiska folket och det är deras plikt att ta det i besittning.

Muslimerna invaderade området 638 och eftersom de en gång har erövrat området anser de att området tillhör dem till evig tid. (Det är bl.a. Hamas ståndpunkt) Men islams viktigaste platser är Mecka och Medina i Saudi-Arabien inte Jerusalem.
Jerusalem nämns inte i koranen men det finns en berättelse om att Mohammed hade en dröm där han flög till Jerusalem.

Andliga fakta
Bibeln säger att Gud har gett dessa områden till Israels barn, det judiska folket. När människor säger att det är förbjudet för judarna att bygga och bo på västbanken eller i delar av Jerusalem så gör man uppror mot Gud. Det får konsekvenser oberoende om man tror på honom eller inte.

Internationella överenskommelser
-I stadgarna för det Brittiska Palestina mandatet uppmanas judarna att bosätta sig i hela området. Judéen, Samarien och hela Jerusalem ingår definitivt i mandatområdet.
-Vid San Remo konferensen 1920 får Balfourdeklaraionen status av internationell lag och judarna rätt att bosätta sig på hela området mellan Jordan och Medelhavet.
-Vapenstilleståndsavtalen från 1949 där den så kallade Gröna linjen upprättades säger klart och tydligt att vapenstilleståndslinjen inte skall påverka var en framtida gräns upprättas. Alltså inget hinder för att Israels gräns dras öster om Gröna linjen och judar bosätter sig i området.

För att kunna upprätta en palestinsk stat och förhoppningsvis skapa fred är omvärlden beredd att kräva att judar lämnar sina hem och flyttar till någon annan plats. Tyvärr är detta inget nytt. Motiveringarna har varit lite annorlunda men judarna har under historiens lopp tvingats lämna sina hem i England, i Spanien, i Ryssland, i Tyskland osv.
Det känns overkligt att de idag utsätts för samma behandling av omvärlden trots att de befinner sig i sitt historiska hemland.

När man söker en lösning på konflikten måste man ta i beaktande historiska, religiösa och andliga fakta och respektera tidigare internationella överenskommelser.

En lösningsmodell kunde innebära att de palestinska flyktingarna behandlas på samma sätt som världens övriga flyktingar. Flyktingstatus skall inte gå i arv och flyktingarna borde beviljas medborgarskap i sina nuvarande hemländer, där de bott i ett par generationer.
För västbanken kunde en lösning där de palestinska araberna blir jordanska medborgare och judarna israeliska fungera.
Då skulle man ha två stater för två folk. Jordanien, på ca 80 % av det ursprungliga Palestina mandatet, ett arabiskt och i huvudsak muslimskt land. Israel, på knappt 20 % av mandatområdet, ett hemland för judarna. Västbanken eller Judéen och Samarien skulle vara ett specialområde där Jordanien och Israel samt de palestinska araberna måste komma överens om hur det skall administreras.

Men även om man kunde få till stånd en fungerande lösning på praktiska problem kvarstår den religiösa aspekten. För muslimerna är det en religiös plikt att återerövra Palestina, det finns inget alternativ. Och även om det bara skulle vara en liten minoritet bland muslimerna som är beredd att återerövra landet med våld är det tillräckligt för att förstöra alla chanser för fred.