För att bättre förstå vad förhandlingarna i Annapolis mellan Israel och araberna handlar om kan det vara bra med en tillbakablick.
Efter första världskriget och ottomanska rikets sönderfall drogs gränserna upp i Mellanöstern och Israels grannstater blev till (1932-46).Även judarna tilldelades ett område. Det som i dag är Israel, Västbanken och Gaza skulle enligt NF:s stadgar för det brittiska Palestinamandatet bli ett hemland för judarna. Resten av mandatområdet (ca 80%) hade redan getts åt araberna (nuvarande Jordanien).
Med Palestinamandatets stadgar som grund kan judarna hävda att de har rätt att bosätta sig även på Västbanken och i Gaza. Gaza lämnade judarna helt för två år sedan men på Västbanken bor närmare 300.000 judar i större städer och små byar.
FN beslöt 1947, för nästan på dagen 60 år sedan, att ytterligare dela Palestina mandatet i en judisk och en arabisk stat. Judarna godkände delningen men araberna sade nej och startade ett krig. Inte för att de var missnöjda med gränserna utan för att de överhuvudtaget inte accepterade att det skulle finnas en judisk stat i området. Detta är problemets kärna som många väljer att blunda för.
Palestiniernas chefsförhandlare, Saeb Erekat, visade med några uttalanden förra veckan att inget har förändrats på 60 år. "Vi kommer inte att gå med på att erkänna Israel som en judisk stat" sade han. "Palestinierna kommer aldrig att erkänna Israels judiska identitet." Detta uttalande pekar på att när palestinierna talar om en tvåstatslösning är det inte Palestina och det judiska Israel man talar om utan ett Israel som förvandlats till den 22 arabiska staten. Bland annat Palestinian Media Watch's bevakning av palestinsk media och skolböcker visar att det är denna vision man målar upp för folket: Israel är palestinskt land och skall återtas i sin helhet.
Kriget 1948 tog slut och vapenstilleståndsavtal ingicks 1949. I avtalen sägs det klart ut att vapenstilleståndslinjen inte skall utgöra en framtida politisk gräns. Trots detta ställs det ofta krav på Israel att de skall dra sig tillbaka till denna linje, Gröna linjen.
Judarna fick sin stat men Jordanien och Egypten ockuperade Västbanken, Östra Jerusaelm och Gaza i 19 år. Under denna tid gjordes inga försök att grunda en ny palestinsk stat på de arabiska områdena. Många araber levde kvar i Israel men inga judar kunde stanna på de av araberna ockuperade områdena. Till och med judarna i Gamla staden i Jerusalem tvingades fly och jordanierna förstörde de judiska kvarteren bl.a. 38 synagogor.
PLO bildades under denna period och i deras stadgar sägs det att de inte strävar till att upprätta någon stat på områdena som Jordanien och Egypten behärskade utan målet var att befria Palestina från judarna.
Sexdagarskriget 1967 ändrade igen på förhållandena.Egypten hade bland annat stängt av sjötrafiken till Israel, vilket Israel såg som en krigsförklaring, och president Nasser talade öppet om att kasta judarna i Medelhavet, men det blev annorlunda. Efter kriget var hela Jerusalem för första gången på 2.000 år igen i judarnas besittning. Dessutom hade Israel erövrat Västbanken, Golan, Gaza och Sinaihalvön.
Arabstaternas sista stora försök att utplåna Israel skedde i ett överraskningsanfall på Yom Kippur 1973, men även denna gång lyckades Israel vinna kriget.
Efter sexdagaraskriget började judarna på nytt bosätta sig öster om den Gröna linjen. Delvis byggde man upp de samhällen som man tvingades överge i kriget 1948 men också många nya bosättningsområden har uppstått.
Enligt FN resolution 242 skulle områden som ockuperats ges tillbaka och trygga och säkra gränser upprättas genom förhandlingar. Först vägrade arabstaterna att förhandla med Israel men Sinai återlämnades 1979 till Egypten efter förhandlingar och fredsavtal och det finns inte heller längre någon gränstvist med Jordanien. Israel annekterade Jerusalem, men Västbanken och Gaza har aldrig blivit en del av Israel. Gaza överlämnades till palestinierna för två år sedan så det är främst gränsdragningen på Västbanken som fortfarande är oklar.
Det är relativt enkelt att sluta fred mellan två stater men efter att Egypten och Jordanien avsagt sig alla anspråk på Västbanken och Gaza fanns det ingen att överlämna dessa områden till. Det har aldrig existerat någon palestinsk stat så något alldeles nytt måste skapas. De Palestinska Myndigheterna kom till genom Osloförhandlingarna i mitten av 90-talet.Tanken var att de skulle överta mer och mer av kontrollen på de palestinska områdena för att småningom bli redo att upprätta en egen stat. Den korrumperade envåldshärskaren,PLO ordföranden, Arafat får ta på sig en stor del av skulden till att det, trots enorm ekonomisk hjälp från väst, i stället för fred och samexistens blev en tid av kaos och terror. Arafats långvariga medarbetare och efterträdare, Abbas, har varit alldeles för svag för att få ordning på de grupperingar som fick härja fritt med sina vapen under intifadans år.
De palestinska områdena kontrolleras nu av två olika grupperingar. Fatah med Abbas i spetsen finns på Västbanken och Hamas kontrollerar Gaza.En del observatörer säger att ifall Israel skulle dra bort sina trupper från Västbanken skulle Hamas ta över makten även där.
Hamas har sagt att ingenting av det Abbas förhandlare kommer överens om binder dem. Hela området från Jordan till Medelhavet är palestiniernas land och de kommer att strida för att erövra det.
Så även om Abbas, trots chefsförhandlarens ord om motsatsen, uppriktigt skulle sträva till att upprätta en palestinsk stat som skall leva sida vid sida med den judiska staten Israel, får man fråga sig vad ett förhandlingsresultat är värt som han skriver under. Han har inte stöd av de väpnade grupperna och inte av folket.
I en artikel i NY Sun delger Rick Richman resultatet från några opinionsundersökningar bland palestinierna.
-Endast 60 % anser att man efter att alla frågor är lösta med Israel kan erkänna Israel som en stat för det judiska folket
-Endast 46% stödde en uppgörelse som skulle basera sig på 1967 år gränser (gröna linjen) med landbyte för att bibehålla de israeliska bosättningarna på 5% av Västbanken
- Nästan 70% ville att flyktingarna skulle återvända till Israel inte till ett nytt Palestina
-57% motsatte sig att de palestinska ledarna överhuvudtaget deltar i konferensen i Annapolis
- över 80% ansåg att de palestinska institutionerna är korrumperade
- 54 % ansåg demokratin inom de palestinska myndigheterna inte fungerade
- 41% ville att de palestinska myndigheterna skulle upplösas och ersättas med ett internationellt organ eller en återgång till full israelisk ockupation
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar