"Man skulle nog kunna hävda, att det materiellt och objektivt sett står bättre till för araberna i Palestina än någonsin. Om likväl stämningen hos dem är så upprörd och oförsonlig, så kan man draga den slutsatsen, att situationen är hopplös. Ty den som har reala anledningar till sitt missnöje, den kan möjligen blidkas genom att hans klagomål beaktas,stötestenarna röjas undan. Men den som vantrivs och är missnöjd utan yttre anledningar, han är obotlig.
Vad araberna i Palestina icke kunna uthärda, det är själva tanken att judarna skola få lov att trycka sin prägel på landet, förvandla det till Erez Israel...
...Det som judarna eftersträvar är icke blott att få "ett nationellt hem" i Palestina; de vilja göra Palestina judiskt. Lyckas de genomföra sina planer, så blir det till stor välsignelse för araberna, men araberna bli en minoritet. Säkerligen kommer denna minoritet att bli väl skyddad och hänsynsfullt behandlad - det finns, såvitt jag kan se, icke någon anledning att betvivla zionisternas redliga avsikter på denna punkt - men Palestina kommer icke längre att vara ett arabiskt land. Och det är mot denna framtidsutsikt som araberna kämpa, förtvivlat och man kan väl utan överdrift säga hätskt."
Citatet är från boken Resa till Jerusalem av Fredrik Böök årtalet är 1925.
Ganska lite har förändrats på 86 år.Fortfarande är det viktigare för araberna/palestinierna att kämpa mot den judiska staten än att samarbeta och få en egen stat.
Som en kommentar till republikanska presidentkandidaten Gingrich uppmärksammade påstående att palestinierna är en "påhittad" folkgrupp kan man konstatera att i boken från 1925, där Fredrik Böök beskriver sin sin resa till Palestina, Jerusalem, Samarien och Judéen, befolkas landet av bl.a. judar, araber och beduiner men inga palestinier nämns.
Så i den bemärkelsen har Gingrich rätt; "palestinierna" som en beteckning på palestinska araber är en ganska ny benämning som inte vanligtvis användes innan PLO startade sin verksamhet på 1960-talet.
PLO definierar en palestinier på följande sätt i sin stadgar, artikel 5 och 6:
Artikel 5 Palestinierna är de arabiska medborgare som, till 1947, normalt var bosatta i Palestina oavsett om de vräktes från det eller har bott där. Alla som är födda efter detta datum av en palestinsk far - antingen i Palestina eller utanför - är också en palestinier.
Artikel 6: De judar som normalt var bosatta i Palestina fram till början av den sionistiska invasionen anses vara palestinier.
Alltså både judar och araber kan vara palestinier enligt PLO:s stadgar, även om kraven de måste uppfylla inte är lika.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar