fredag 26 juni 2009

Tre år i fångenskap

Det är nu tre år sedan den israeliska soldaten Gilad Shalit kidnappades. Hamas har inte låtit någon utomstående träffa honom under denna tid, vilket naturligtvis är ett mänskorättsbrott.
Tre artiklar i Ha'aretz som behandlar ämnet:
Shalit's father: My son has only one wish - his freedom
Hamas fears Shalit deal would be seen as surrender
IN PICTURES / Gilad Shalit - three years in captivity

Var skall judarna bygga och bo?

Har Israel en överenskommelse med USA om att fortsatt byggande i bosättningarna på västbanken är tillåtet? Meningarna är fortfarande delade.
Obama och hans regering kräver ett totalt stopp och säger att det inte finns någon överenskommelse. Obama vill alltså förhindra att judar som redan i flera generationer bott på västbanken/ i Judéen och Samarien bygger nya bostäder för sina barn. Obama har fått stöd av bl.a Frankrikes president.
Under historiens lopp har judarna tvingats att flytta på sig otaliga gånger, men i dag har vi en situation där världens ledare vill förhindra att judarna bygger och bor i sitt historiska hemland.
(Judéen och Samarien hör till judarnas historiska hemland, området hör definitivt till det landområde som Gud enligt Bibeln gett till judarna och dess utom ger stadgarna för Palestinamandatet judarna rätt att bosätta sig i området.)
'US, J'lem had agreement on settlements'

Hillary Is Wrong About the Settlements
"The U.S. and Israel reached a clear understanding about natural growth."
Författare: Mr. Elliott Abrams, a senior fellow for Middle Eastern Studies at the Council on Foreign Relations, handled Middle East affairs at the National Security Council from 2001 to 2009.

Byggandet i bosättningarna ger arbete åt mer än 12.000 palestinier. Palestinierna förtjänar betydligt bättre när de arbetar åt israeliska bolag. Dessa arbetare är inte vidare förtjusta i världens krav på stopp för byggandet vilket för dem skulle betyda arbetslöshet.
Jerusalem Post skriver: Palestinians want to build settlements

UNIFIL har hittat ett tjugotal Katyusharaketer i södra Libanon

För att försöka förhindra att Hizzbollah på nytt angriper Israel har UNIFIL börjat söka efter vapengömmor även i byar man tidigare inte gått in i.Bl .a har man hittat närmare 20 raketer klara att användas.
Enligt FN resolution 1701 som avslutatde kriget 2006 skall FN trupperna förhindra att Hizzbollah rustar upp i södra Libanon
Trots det har Hizzbollah rustat upp kraftigt sedan kriget mot Israel för 3 år sedan men organisationen verkar ha problem med att rekrytera manskap, delvis kanske beroende på att man inte kunnat hålla sina löften att bygga upp landet efter kriget.
UNIFIL finds 20 launch-ready Katyushas

onsdag 17 juni 2009

Terrorattack på film

Palestinska myndigheter kan samarbeta med Israel i kampen mot Hamas, men privatpersoner som överlämnar information till israelerna får hårda domar, eller i värsta fall dödas de utan rättegång.
Idag dömdes en 22- årig palestinsk kvinna till livstidsfängelse för samarabete med Israel.
Palestinian informers given draconian sentences

Israeliska Channel 2 har fått tillgång till en video som visar hur attacken mot Karni gränsövergången för en vecka sedan gick till. Terroristerna anfaller ridande på hästar i bästa vilda västern stil.
Footage of al-Qaida cell in Gaza airs (Jerusalem Post)
Video (Channel 2)

tisdag 16 juni 2009

Intressanta föredrag om Israel och palestinierna

Den norska organisationen Med Israel for Fred ordnade en konferens 5-7 juni.
På deras hemsida kan man lyssna till flera intressanta föredrag både på engelska och norska.
Bl.a. historikerna Benny Morris talar om bakgrunden till de palestinska flyktingarna och om de betydligt mindre omtalade judiska flyktingarna från arabiska länder.
Även Itamar Marcus från Palestinian Media Watch höll ett föredrag.

Benny Morris: Bakgrunnen for det palestinske flyktningeproblemet (ca. 70 MB)
Benny Morris: Jødiske flyktninger fra arabiske land (ca. 32 MB)
Odd Myrland: Palestinske flyktninger og andre flyktninger (ca. 42 MB)
Itamar Marcus: Palestinernes krav om å vende tilbake er alvorlig ment (ca. 53 MB)
Nan Zilberdik: Indoktrinering av palestinske barn (ca. 43 MB)
Aviad Ivri: Hilsen fra Israels ambassade til MIFF (ca. 30 MB)
Jan Benjamin Rødner: Palestinerne - flyktninger til evig tid? (ca. 40 MB)

Israels storlek


Vi glömmer ofta bort hur liten areal Israel förfogar över. Det är bara ca 15 km från Medelhavet till Västbanken och från Jerusalem till Ramallah ca 30km.
Om du klickar på länken här kan du jämföra Isaels och olika länders storlek.

Varför så negativ reaktion?

Khaled Abu Toameh i Jerusalem Post frågar sig varför de palestinska ledarna reagerade så negativt på Netanyahus tal.
Analysis: Why was PA reaction to Netanyahu's speech so harsh?

måndag 15 juni 2009

Reaktioner på premiärminister Netanyahus tal

Netanyahus tal kan läsas här: Full text of Binyamin Netanyahu's Bar Ilan speech
En svensk analys av talet (från Fred i Mellanöstern) kan läsas här: Netanyahu går Obama till mötes. Bollen ligger nu hos palestinierna
Netanyahu klargjorde i sitt tal några självklara sanningar som de flesta israeler ställer sig bakom. Reaktionerna visar också att han slog huvuvdet på spiken när han sade att roten till konflikten är att araberna vägrar erkänna Israel som judisk stat.
Egypten betraktas som en av de mest moderata arabländerna och landet är tillsammans med Jordanien de enda grannländerna som slutit fred med Israel. Trots det säger egyptens president Mubarak att "Netayahu genom att framföra kravet att palestinierna skall erkänna Israel som den judiska statet förstör möjligheterna till fred" och vidare " varken Egypten eller något annat arabiskt land kommer att stöda Netayahus krav".
Egyptens reaktion visar att Netayahu har rätt i sin bedömning. Reaktionen visar också tydligt och klart att araberna fortfarande vägrar erkänna den judiska staten.
Med beaktande av detta kan man konstatera att chanserna för en fredsuppgöresle med palestinierna och den övriga arabvärlden är minimala. Allt prat om att det nu skulle finnas ett ypperligt tillfälle att skapa fred är tomma ord som inte baserar sig på fakta.

Reaktionerna från de palestinska myndigheteran på västbanken säger att fredsprocessen nu är begraven och de hotar dessutom med en ny intifada som svar på talet.
Jag tolkar det som att fredssträvandena från palestiniernas sida aldrig varit annat än ett försök att stegvis övervinna Israel. Om palestinierna inte är beredd att gå med på de krav Netayahu ställer i sitt tal finns det ingen möjlighet att nå en fredlig lösning.
Redan FN:s delningsplan från 1947 säger ju att Palestina skall delas i en judisk och en arabisk stat. Det borde inte vara något problem att erkänna Israel som den judisk staten. (men det har alltid varit det)
Att de palestinska flyktingarna och deras ättlingar inte skall ha rätt att flytta till Israel är också självklart.Efter en omfattande inflyttning av araber skulle det inte längre existera någon judisk stat och det kan Israel naturligtvis inte gå med på.
Israel tog efter sjävständighetskriget hand om de judiska flyktingarna från arabländerna, till antalet ungefär lika många som de palestinska flyktingarna.De palestinska/arabiska flyktingarna är i första hand på de arabiska ländernas ansvar, det var ju dessutom de som startade kriget.
Kravet på att en palestinsk stat skall vara demilitariserat är också förståeligt. Det skulle vara så gott som omöjligt att garantera Israels säkerhet med en "fientlig" armé på västbanken.
Alla som känner till historien vet att Jerusalem är och har varit Isaels och judarnas huvudstad.
Kravet på att staden fortsättningsvis skall vara odelad och tillhöra Israel är berättigat.

EU länderna såg Netayahus tal som ett steg i rätt riktning ( eftersom han talade om en palestinsk stat) men inte tillräckligt för att de skulle vara beredda att uppgradera relationerna mellan EU och Israel till en högre nivå. Man har i princip kommit överens om uppgraderingen redan tidigare men EU tycks utöva utpressning mot Israel och Netayahus regering.
EU länderna kräver att Israel skall göra fler eftergifter till palestinierna. EU:s syn på situationen är orealistisk, man tror att fler eftergifter av Israel skulle skapa förutsättningar för fred. Istället borde man precis som Netayahu i sitt tal, klargöra att det finns krav som palestinierna måste gå med på för att man skall komma vidare.


Medlemmar från opositionspartien Kadima uttryckte sitt stöd för Netayahu efter hans tal. Även president Peres prisade talet.
Från höger och vänster kom det en hel del kritik, men av olika orsaker.

Uppdatering:

söndag 14 juni 2009

Tal av Netanyahu

Israels premiärminister Netanyahu har hållit ett tal där han försökt klarlägga linjerna för ett fredsavtal med palestinierna.
Netanyahu säger att han stöder USA:s president Obama i hans försök att skapa fred i området men det finns villkor som måste uppfyllas.
- Roten till konflikten med araberna är enligt Netanyahu att araberna helt enkelt vägrar erkänna en judisk stat. Därför är också början till lösningen att araberna erkänner Israel som judisk stat.
- En framtida palestinsk stat måste vara demilitariserad
- Jerusalem skall också i fortsättningen tillhöra Israel
- Ättlingarna till de palestinska flyktingarna skall inte ha rätt att flytta till Israel
Läs mera:
PM lays down conditions for peace in foreign policy address


En intressant artikel på Fred i Mellanösterns blogg kan läsas här:Obamas fredsplan motsägs av historien

torsdag 11 juni 2009

15-åring dödad av sin egen familj

En 15-årig palestinsk pojke har torterats och dödats av sin egen familj eftersom de ansåg att han samarbetat med Israel, skriver Khaled Abu Toameh i Jerusalem Post.Ett hundratal personer har dödats anklagade för samarbete med Israel de senaste åren, men pojken är det yngsta kända offret.
Palestinian family kills 15-year-old son

Val i FN

Iran vägrar samarbeta med IAEA

Iran bygger hela tiden upp sin kapacitet att anrika uran och samarbetet med övervakarna från IAEA fungerar dåligt.

Det verkar som om det bara var fråga om månader innan Iran kan ha tillräckligt med uran för att tillverka kärnvapen.

'Iran denies IAEA request to install more cameras at Natanz'



FN leds av de värsta diktaturerna

Ali Abdussalam Treky från Libyen har valts till FN generalförsamlingens nya ordförande. Libyen sitter också på ett av mandaten i säkerhetsrådet.

US State Department's rapport om Libyen säger bl.a. följande:

"Citizens did not have the right to change their government. Remaining problems included reported disappearances; torture; arbitrary arrest; lengthy pretrial and sometimes incommunicado detention; official impunity and poor prison conditions...denial of a fair public trial by an independent judiciary, political prisoners and detainees, and the lack of judicial recourse for alleged human rights violations...The government restricted civil liberties and freedoms of speech, press...assembly, and association...freedom of religion; corruption and lack of transparency; societal discrimination against women, ethnic minorities, and foreign workers; trafficking in persons; and restriction of labor rights."



Sudan har valts till vice-ordförande i generalförsamlingen.

US State Department's rapport om Sudan säger bl.a.:

"Civilians in Darfur continued to suffer from the effects of genocide. Government forces bombed villages, killed civilians including internally displaced persons (IDPs), and collaborated with janjaweed militias and tribal factions to raze villages and perpetrate violence against women...The government's human rights record...abridgement of citizens' right to change their government; extrajudicial and other unlawful killings by government forces and other government-aligned groups throughout the country; disappearances...torture, beatings, rape, and other cruel, inhumane treatment or punishment by security forces; harsh prison conditions; arbitrary arrest and detention, incommunicado detention of suspected government opponents, and prolonged pretrial detention; executive interference with the judiciary and denial of due process; obstruction of the delivery of humanitarian assistance; restrictions on privacy; restrictions on freedom of speech...on the press...on freedoms of assembly, association, religion, and movement...violence and discrimination against women, including female genital mutilation (FGM); child abuse, including sexual violence and recruitment of child soldiers..."

onsdag 10 juni 2009

USA och bosättningarna

Dore Gold, Israels FN-ambassadör 1997-1999 har skrivit om hur USA:s inställning till de israeliska bosättningarna har växlat beroende på vem som varit president i USA.
U.S. Policy on Israeli Settlements
De nuvarande bosättningarna på västbanken (Judéen ,Samarien) går tillbaka till tiden efter sexdagarskriget 1967. Dels byggdes bosättningarna på strategiskt viktiga områden som Israel planerade att behålla i en fredsuppgörelse och dels återvände judarna till områden de tvingats lämna när Jordanien ockuperade området 1948.
På frågan om bosättningarna är olagliga eller inte ger Dore Gold bl.a. föjande information:
- FN:s säkerhetsråds resolution 242 kräver inte att Israel avstår från alla områden de erövrade i Sexdagarskriget.
- Innan Israel erövrade området var det ockuperat av Jordanien och det var bara Storbritannien och Pakistan som erkände deras rätt till området. Innan Jordanien ockuperade området var det underställt reglerna för Palestinamandatet från 1922 och där erkändes judarnas rätt att bosätta sig i området.

Gold:
"U.S. officials were cognizant of these considerations. Eugene Rostow, a former dean of Yale Law School who was also Undersecretary of State in the Johnson years, would write years later that "Israel has an unassailable legal right to establish settlements in the West Bank." He argued that Israel's claims to the territory were "at least as good as those of Jordan." Prof. Stephen Schwebel, who would become the State Department legal advisor and subsequently the President of the International Court of Justice in The Hague, went a step further when he wrote in 1970 that "Israel has better title in the territory of what was Palestine, including the whole of Jerusalem, than do Jordan and Egypt." On July 29, 1977, Secretary of State Cyrus Vance stated that "it is an open question as to who has legal right to the West Bank."

Det var först under Carteradministrationen som man från USA började påstå att bosättningarna strider mot internationell lag.
Alla de följande presidenterna har tagit avstånd från Carters ståndpunkt. Ronald Reagan ansåg att byggandet bosättningarna var "oklokt" men inte olagligt.
Om bosättningarna är lagliga eller inte beror på hur man tolkar Genevekonventionen från 1949 som förbjuder tvångsförflyttning av befolkningen på ockuperade områden.
USA:s FN-ambassadör i Geneve, Morris Abram, som var med redan 1949 och kände till intentionen bakom Genevekonventionen sade 1990 att konventionen handlade om tvångsförflyttningar och inte om de israeliska bosättningarna.
Det har länge varit USA:s ståndpunkt att konventionen handlade om de nazistiska tvångsförflyttningarna och att den inte var tillämpbar på bosättningarna.

Gold konstaterar att inte heller i Osloavtalet finns det några krav på byggandet i bosättningarna måste stoppas.

De israeliska bosättningarna (bostäder)i territoriet upptar endast 1,7% av arealen. Att tillåta en naturlig tillväxt inom de befintliga bosättningarna är alltså inget hot mot en eventuell framtida palestinsk stat och dess territorium.

Frågan som blir hängande i luften är vad som egentligen ligger bakom USA:s krav på ett totalt stopp för byggandet i bosättningarna.

Läs Dore Golds text här.

tisdag 9 juni 2009

Bosättningar - bygga eller inte bygga

USA vill att Israel upphör med allt byggande i Judéen och Samarien (Västbanken). Israel anser att man tillsammans med USA tidgare kommit överens om att inte bygga nya bosättningar, men att bygga inom redan befintliga bosättningar är OK.
Det var utgående från denna överenskommelse som Israel accepterade den så kallade Vägkartan och även evakuerade alla bosättningar i Gaza. Det är inte så förvånande att man nu är upprörd över att Obamas USA inte verkar bry sig i överenskommelserna.

Två artiklar som behandlar ämnet. Den förste av Dov Weisglass som var medarbetare till premiärminister Ariel Sharon.
We Are Allowed to Build, On Condition

Den andra av Elliott Abrams som var medarbetare till president Bush.
The Settlement Freeze Fallacy

Ännu några reaktioner på president Obama och hans tal i Kairo.



The Cairo SpeechA slap in the face to the Jewish people. (Anne Bayefsky)
En mycket kritisk kommentar till talet.
"President Obama’s Cairo speech was nothing short of an earthquake — a distortion of history, an insult to the Jewish people, and an abandonment of very real human-rights victims in the Arab and Muslim worlds."

Obama and Eisenhower: Some parallels (Yoav J Tenembaum)
"In this spirit, it's possible to draw a comparison between President Barack Obama's new policy toward Israel and that pursued by president Dwight Eisenhower and his administration from 1953 until 1957, when it also changed the direction of US policy toward Israel. "

Jewish Response to the Obama Cairo Speech (video)

Attack från Gaza

En större terrorattack mot Karni gränsövergången mellan Israel och Gaza förhindrades av israeliska soldater igår. Ett tiotal män från Gaza utrustade med stora mängder sprängämnen, hästar och lastbil gjorde ett försök att anfalla gränsövergången och möjligtvis kidnappa israeliska soldater.
Operationen misslyckades eftersom de upptäktes i tid av israeliska soldater. Fyra av männen dödades i striderna.
Det är oklart vem som egentligen stod bakom attacken.
Hamas premiärminister kallade männen som utförde attacken för "martyrer" och sade att våldet bevisade Israels "aggressiva intentioner". Det logiska tänkandet bland Hamasledare är på en nivå för sig själv.
After foiled Gaza attack, IDF says Hamas risking another Gaza offensive
Analyst: Hamas knew about Gaza attack
Analysis: Karni attack may have taken Hamas by surprise

fredag 5 juni 2009

Situationen på västbanken

Khaled Abu Toameh skriver om den politiska situationen på västbanken. Abbas ställning försvagas, många inom hans eget parti är missnöjda.
Läs mera: Palestinian Affairs: Turmoil in the territories
"On the eve of his visit to Washington, Palestinian Authority leader Mahmoud Abbas managed to alienate many in Fatah, plunging the ruling faction into one of its deepest crises since its founding more than 40 years ago.
The uproar was triggered by two controversial decisions that were taken by Abbas: to form a new government headed by Salaam Fayad, and to hold the sixth general assembly of Fatah in July in the West Bank."
"Just before the new government was announced last week, a group of top Fatah officials made a last-minute appeal to Abbas to reconsider his position. "How can you ignore the fact that Fatah is the largest Palestinian faction in the West Bank?" they protested. "How come neither you nor Fayad saw it fit to at least consult with Fatah about the formation of the new government?"
To express their outrage over the move, the Fatah officials announced that the faction would boycott the government, and even vote against it, if and when it is presented to parliament for approval. Some Fatah figures - among them legislator Hatem Abdel Kader - who accepted an invitation to serve as ministers in the new government, were strongly criticized by their colleagues. "

2 Hamas men, PA officer killed in Kalkilya clash
Denhär veckan har 4 Hamasmedlemar och en palestinsk polisman dödats i strider som utbrutit när palestinska poliser försökt arrestera Hamasmän.
Hamas uppmanar nu sina medlemmar att behandla de palestinska säkerhetstyrkorna på samma sätt som man behandlar sionistfienden (en krigsförklaring).

Några kommentarer till Obamas tal

Diplomacy: Out of Egypt
Herb Keinon:
"THE TRAUMA that gripped Jerusalem this week, however, was not relegated to the settlement issue. It had to do with something much more fundamental: whether the Obama administration felt bound by commitments the Bush administration made to Ariel Sharon in April 2004, including support for Israel's position that there would not be a withdrawal to the 1967 armistice lines, that Israel would not be asked to take in Palestinian refugees and that the US would ensure Israel could defend itself - by itself - against any threat or combination of threats.
This letter, or premises contained within and assumed even before the letter was written, have been a central pillar of Israel's strategic thinking over the last number of years - thinking that guided Israel's acceptance of the road map in 2003, as well as disengaging from the Gaza Strip in 2005. If that pillar is now being shaken, as was feared in Jerusalem, the US-Israel relationship was headed for some major changes. "

Analysis: What Obama failed to understand, or refused to publicly identify
Dr. Efraim Zuroff :
"By ignoring three thousand years of Jewish history, by neglecting to even mention the unbreakable link, started long before the advent of Islam, between the Jewish people and Eretz Yisrael, Obama totally failed to deliver what should have been one of his most important messages to the Arab world.
The major problem of the Arab-Israeli conflict and the tensions between Jews and Muslims all over the world is not Holocaust denial. As irritating and disgusting as that phenomenon undoubtedly is, it is merely a symptom of something much deeper, which Obama either failed to understand or refused to publicly identify. And that is the basic refusal of the overwhelming majority of the Muslim world to accept the legitimacy of a Jewish state in the Dar-al-Islam, the Islamic expanse. "

torsdag 4 juni 2009

Obama - en världsledare i de yttersta tiderna

USA:s president Obama har hållit sitt emotsedda tal till den muslimska världen.Talet innehöll många kloka ord och naturligtvis en del mindre kloka ordvändningar.
Talet i sin helhet kan läsas här: Full text of Obama's Cairo address

Obama tog i talet upp följande ämnen.
1 Kampen mot väpnad extremism i olika former
2 Situationen mellan Israel, palestinierna och den arabiska världen
3 Iran och känvapenfrågan
4 Demokrati
5 Religionsfrihet
6 Kvinnans rättigheter
7 Ekonomisk utveckling

När det gäller Obamas syn på islam verkar han basera sig mera på önsketänkande än på verkligheten. Han säger att USA och den muslimska världen delar gemensamma värderingar som rättvisa och tolerans. Vidare säger han: "And throughout history, Islam has demonstrated through words and deeds the possibilities of religious tolerance and racial equality" och " Islam has a proud tradition of tolerance."
Tyvärr är sanningen den att islam genom historien varit svärdets religion, att visa tolerans mot mänskor av andra religioner (bl.a judar och kristna) har hört till undantagen och fortfarande hör de muslimska länderna till de länder där de mänskliga rättigheterna respekteras sämst. (Redan Mohammed var en krigare och han är rollmodellen för alla muslimer)
Islam betraktar sig själv som den enda rätta religionen, endast där islam regerar kan det råda fred. Områden där islam inte har makten betraktas som "Krigets hus" och skall naturligtvis erövras vid rätt tillfälle. (Läs gärna boken av Risto Soramies: Islam klappar på)
Kristna och judar har enligt muslimerna avfallit från islam bl.a. genom att förfalska bibeln, och har haft rätt att existera i muslimska länder som andra klassens medborgare.
I flera av de muslimska länderna riskerar människor som konventerar från islam till kristendom dödstraff. Inte ett ord om detta sade Obama i avsnittet som bahandlade religionsfrihet. Istället prisade han Saudi-Arabiens kung för religionsdialogkonferensen han ordnade för en tid sedan i FN.
Open Doors om Saudi Arabien: Saudi Arabia
In Sharia-ruled Saudi Arabia, the deplorable state of religious freedom remained generally unaltered in 2007. Under the kingdom’s strict interpretation of Islamic law, apostasy (conversion to another religion) is punishable by death if the accused does not recant. There were no reports of executions for apostasy in 2007. Public non-Muslim worship is prohibited. Non-Muslim worshippers who engage in such activities risk arrest, imprisonment, lashing, deportation, and sometimes torture. Like the previous year, several Christians were arrested for their involvement in religious activities in 2007.

Några kommentarer till talets del som behandlade Israel, palestinierna och araberna.

Obama: "It is easy to point fingers - for Palestinians to point to the displacement brought by Israel's founding ..."
Det var inte Israels grundande som tvingade de palestinska araberna att flytta - de erbjöds en egen stat samtidigt som judarna fick sin stat men araberna tackade nej och anföll Israel.
Det är inte heller Israel som tvingat de palestinska flyktingarna att förbli flyktingar, utan FN och de arabiska grannstaterna.

Obama försvarar judarnas rätt till en egen stat utgående från antisemitismen i Europa som kulminerade i Förintelsen. Precis som en analys i Jerusalem Post säger skulle det ha varit viktigt att Obama hade poägterat judarnas historiska rätt till landet. De återvände hem, de är inte främmande erövrare som palestinierna ofta säger i sin propaganda.

Obama säger att palestinierna måste överge våldets väg, det kommer inte att ge någon utdelning.

Obama: "At the same time, Israelis must acknowledge that just as Israel's right to exist cannot be denied, neither can Palestine's. The United States does not accept the legitimacy of continued Israeli settlements. This construction violates previous agreements and undermines efforts to achieve peace. It is time for these settlements to stop"

Obama accepterar inte fortsatt utbyggnad av israeliska bosättningar på Västbanken.
-Obama talade en hel del om Gud men när han säger detta sätter han sig upp mot Bibelns Gud som har gett landet till judarna.
-Obama accepterar tydligen inte heller mänskliga stadgar, stadgarna för Palestinamandatet ger nämligen klart och tydligt judarna rätt att bosätta sig i hela området.
-Judarnas histroriska rätt till området spelar tydligen inte någon roll, det verkar vara ett faktum Obama vill undvika.

Obama säger att Israel måster erkänna att på samma sätt som Israels rätt att existera inte kan förnekas så kan inte heller Palestinas.
- Obama jämställer här en stat som existerat i över 60 år med ett folk som fortfarande bara strävar efter sjävständighet.
- Israel har existerat som självständig stat i över 60 år, naturligtvis kan inte dess existens förnekas.
- Judarna är dessutom det enda folk som tidigare haft en egen stat på området med Jerusalem som huvudstad.
- Palestinerna däremot har aldrig haft en egen stat (om man inte räknar Jordanien) så det är ingen självklarhet att en sådan skall bildas. Obama säger klart att USA stöder palestiniernas rätt till en egen stat.Här är Obama igen på kollisionskurs med Bibelns Gud men det är något som förutsägs inträffa. Obama citerar koranen, jag citerar Joel 3:2 ..skall jag samla alla hednafolkoch föra dem ner till Josafats dal. Där skall jag hålla dom över dem för mittt folks, min arvedel Israels skull, som de har förskingrat bland hednafolken. De har delat mitt land...

Obamas vision:
Too many tears have flowed. Too much blood has been shed. All of us have a responsibility to work for the day when the mothers of Israelis and Palestinians can see their children grow up without fear; when the Holy Land of three great faiths is the place of peace that God intended it to be; when Jerusalem is a secure and lasting home for Jews and Christians and Muslims, and a place for all of the children of Abraham to mingle peacefully together as in the story of Isra, when Moses, Jesus, and Mohammed (peace be upon them) joined in prayer.

The issues that I have described will not be easy to address. But we have a responsibility to join together on behalf of the world we seek - a world where extremists no longer threaten our people, and American troops have come home; a world where Israelis and Palestinians are each secure in a state of their own, and nuclear energy is used for peaceful purposes; a world where governments serve their citizens, and the rights of all God's children are respected. Those are mutual interests. That is the world we seek. But we can only achieve it together.
Som avslutning citerar Obama en vers från koranen, nyatestamentet och talmud (NT och talmud handlar om fred men antagligen hittade man ingen vers i koranen som talade om fred?)samt avslutningsorden:
The people of the world can live together in peace. We know that is God's vision. Now, that must be our work here on Earth. Thank you. And may God's peace be upon you.

De som känner sin Bibeln kan ju jämföra Obamas och Bibelns visioner för Jerusalem, Israel och världen.

onsdag 3 juni 2009

Caroline Glick : Jerusalem: The eternal front line

Den välkända journalisten Caroline Glick har fått ta emot utmärkelsen "Guardian of Zion". Hennes tal efter mottagandet kan läsas här: Jerusalem: The eternal front line
Om du läser talet får du en kort historielektion om Jerusalem.

Ett kort citat:
"
The Americans prefer to ignore the metaphysical and spiritual aspects of the city's frontline status as they push for an Israeli retreat to the indefensible 1949 armistice lines. For them, the issue of Jerusalem is no more than a petty real estate squabble.

But our enemies know better. For them the question of who controls Jerusalem is rightly recognized as the core issue - as the issue upon which Israel rises or falls as a state and as a people. Earlier this month, this point was made clearly by one of Israelís sworn enemies."

tisdag 2 juni 2009

Stor katastrofövning i Israel

Idag klockan 11 ljöd sirenerna över hela Israel. Den största katastrofövningen någonsin pågår nämligen denhär veckan, och idag skulle även civila söka sig till skyddsrummen.
I övningen simulerar man en situation där Israel angrips med både konventionella och kemiska vapen från olika håll, plus att terrorister samtidigt attackerar. Ett scenario som man räknar med att kan komma att förverkligas inom några år.
Sirens sound in home front drill

Sirens sound across Israel in state's largest civilian drill

Ledaren i Jerusalem Post skriver om övningen,Welcome to our reality :
"Want to understand the Israeli psyche? Consider that when our country was born, those with whom we sought to share this land rejected our right to exist. Though we have created a technologically advanced, Western-oriented country, and made peace with Egypt and Jordan, our "normality" still demands that a high-school graduate head not to university or for a gap year, but to basic training.
Throughout the 1950s and 1960s (when there were no settlements and no "occupation") our homeland was under attack anyway. A single example: On March 17, 1954, gunmen ambushed an Eilat-Tel Aviv commuter bus. First they murdered the driver, then they proceeded to shoot the passengers, one by one.
In the 1970s, we fought off a surprise attack on our most solemn holy day - after having withstood a war of attrition. In the 1980s, we fought bitter wars in Lebanon to fend off attacks against our northern border.
In the 1990s, we signed the Oslo Accords with the Palestinian leadership. And since then? More Israelis have been murdered by terrorists than ever before.
Efforts to reach an accommodation with a violently fragmented Palestinian polity have thus far proven fruitless. The "moderates" appear no less unyielding than the fanatics.
We caught the Syrians, to our north, building a clandestine nuclear facility under North Korean tutelage. They make no secret about hosting Hamas's politburo, pressuring it to resist even a tactical timeout in its anti-Israel belligerency.
Hizbullah dominates Lebanese affairs and provides Iran with shock-troops along our border.
Then there is Iran, which may have enriched enough uranium to manufacture a nuclear bomb by year's end. Even as Mahmoud Ahmadinejad threatens our obliteration, he insists that the Nazis did not systematically destroy European Jewry. Yet he is feted at UN forums, while Europeans shamelessly subsidize trade with his country.
That is our reality. It's the one many of us will be contemplating at 11 a.m. today, when the siren sounds. "

måndag 1 juni 2009

Bosättningar i fokus

Man ser i Israel med viss förvåning på USA:s krav på ett totalt stopp på byggandet i bosättningarna på västbanken/Judéen och Samarien.
Israels premiärminister har gjort det mycket klart att det är något han inte kommer att gå med på. Olagliga bosättningar skall evakueras och inga nya skall byggas men den naturliga tillväxten inom redan befintliga bosättningar finns det ingen orsak att stoppa, säger han.
Detta var något som man kom överens om med USA:s förre president.
Obamas regering lär säga att det som man kom överens om med Bush inte längre gäller, men då kommer man ut på hal is. Varför skall då Israel eller någon annan vara bundna av tidigare regeringars avtal?
Det sägs också att USA överväger att inte längre stöda Israel i omröstningarna I FN om Israel inte går med på USA:s krav. Det skulle betyda att arabländernas israelfientliga resolutioner automatiskt skulle röstas igenom också i Säkerhetsrådet.
Det är svårt att tro att USA på detta sätt skulle kapitulerar för arab/muslimländerna och inte står upp för det som är rätt men framtiden får visa hur det går.

Uppdatering:'US never threatened Israel with punitive steps'

Mahmoud Abbas var i USA förra veckan och gav en intervju för The Washington Post. Ett kort utdrag från intervjun i Jerusalem Post lyder såhär:
"If the president wants to know why leaning on Israel while basically giving so-called moderate Palestinians a free ride won't advance peace, he'll find the answers in Diehl's column outlining Abbas's Five Noes:
Would he negotiate with Binyamin Netanyahu without preconditions? No.
Would he recognize Israel as a Jewish state? No.
Would he consider territorial compromise? No.
Would he compromise on refugees? No.
Would he modify the Arab Peace Initiative to make it a more viable negotiating tool? Absolutely not. "

'Halting W. Bank growth unreasonable'

'U.S. may limit support of Israel to force settlement freeze'