En repetition av påskens budskap:
I morgon fredag kväll inleds det judiska påskfirandet (pesach) med seder/påskmåltiden.
Israels ambassad ger följande information om påskhögtiden:
"Pesach är högtiden som firas till minnet av befrielsen och uttåget av israeliterna (judiska slavar) ut ur Egypten under Ramses II styre.
Av alla judiska helger, är Pesach den mest firade, även bland judar som annars inte firar högtider. Pesach börjar natten till den 15:e dagen i månaden Nissan och varar i åtta dagar. Pesach betecknar födelsen av det judiska folket som nation ledd av Moses för över 3000 år sedan. Det är lika mycket ett firande av den andliga friheten som den fysiska befrielsen från slaveri.
En av höjdpunkterna av Pesach är Seder. Under Seder; pesach-måltiden, äts olika sorters mat, allt utan jästa varor, det sjungs och berättas om uttåget ur Egypten."
Pesach, den judiska påsken och den kristna påsken har egentligen samma tema: Från död till liv. En till synes hopplös situation förvandlas till glädje.
I det judiska påskfirandet under sederkvällen kommer man ihåg hur Gud startade sin räddningsplan för mänskligheten.
Gud kallade Abram att lämna sitt hemland och gå dit Gud kallade honom, till ett land som skulle bli hans och hans efterkommandes. Gud lovade att välsigna honom, att ge honom många efterkommande och att han skulle få bli en välsignelse för alla folk.
Men Abraham fick se väldigt lite av detta. Först när allt hopp var ute på grund av hög ålder fick han och hans hustru Sara en son. Det var i stort sett allt vad Abraham fick se av Guds löften, resten fick han hålla fast vid i tro på att Gud uppfyller vad han lovat.
Abrahams son Isak fick inte se mycket mer. Också han fick länge vänta på att få barn. Småningom fick i alla fall Isak och Rebecka tvillingar, Esau och Jakob. Men tvillingarna kom i strid med varandra och Jakob som hade fått Isaks välsignelse tvingades fly bort från det land som han var kallad att leva i.
Innan Isak dog återvände Jakob med en stor familj men liksom sin far var nog också Isak tvungen att i tro lita på att Gud skulle uppfylla sina löften. I praktiken fick han inte se så mycket av det Gud lovat.
Jakob fick tolv söner, det var i alla fall en början till ett folk.Men både sönerna och dottern verkar mera ha varit till bekymmer för Jakob än till välsignelse.
När de övriga sönerna sålde Jakobs älsklings son Josef som slav till Egypten och berättade för Jakob att Josef var död tog det nästan knäcken på Jakob.
Innan Jakob dog fick han ändå träffa Josef igen. Josef som inte längre var slav utan en mäktig ledare i Egypten. Om hoppet om att Gud skulle uppfylla sina löften någonsin slocknat hos Jakob kanske det väcktes till liv igen när han fick tillbaka Josef från de döda, bildligt talat.
Från sidan sett såg det ändå ut som om Guds skulle ha misslyckats. Hans folk hade visserligen växt till en liten grupp på 70 personer under kanske 150 år. Men med Jakobs flyttning till Egypten försvann de från det land de kallats till. Det fanns knappt något spår av dem kvar.
Guds plan och Israels folk var död.
Men folket fanns kvar i Egypten. De var slavar åt Farao och de blev fler och fler. När Guds tid var inne sände han Moses för att leda dem ut från Egypten. Plötsligt fanns där ett stort folk, ett folk som besegrade sina fiender i strid. Ett folk som intog det land Gud gett åt Abraham.
"Lovad vara han som håller sitt löfte till Israel, lovad vare han!Ja, den Helige, lovad vare han, han bestämde tiden för vår träldoms slut för att hålla vad han hade sagt till Abraham..." läser man i den judiska påskberättelsen (Hagadan).
Det som följde var en vandring från slaveri till frihet, från död till liv.
Samma tema finns i det kristna påskfirandet.
Guds frälsningsplan går vidare. Messias kommer som Gud lovat. Han gör gott mot alla och visar på Guds godhet och makt genom under och tecken.
Men det tog bara några år för makthavarna att släcka hoppet som tänts. Var Jesus "Profeten", var han Messias, den som Gud hade lovat skulle komma? Var han den i vilken löftet om välsignelse till alla folk skulle få sin uppfyllelse?
En påsk i Jerusalem släcktes hoppet. Jesus avrättades på korset, han dog och blev begraven. Vad fanns kvar, hade Gud misslyckats igen?
Påskens tema är från död till liv.Guds plan gick vidare. Den inte bara gick vidare det blev en stor seger. Jesus uppstod från de döda. Hans död blev till välsignelse för hela mänskligheten. Han tog påskalammets plats. Hans blod räddade inte bara Israels folk som påskalammet i Egypten hade gjort utan hans blod räddade hela mänskligheten. Var och en som "stryker det på sin dörrpost" blir räddad.
Samma tema, från död till liv, kan vi se i Israels historia de senaste 2000 åren. De flesta ansåg ännu för 100 år sedan att Israel var död.Idag är det en av de mest framgångsrika nationerna i världen trots att den hela tiden får brottas med svårigheter.
Temat gäller också den kristna församlingen. Det kan se svårt och hopplöst ut. Men Gud uppfyller sina löften.Det finns en härlig seger framför oss, Guds seger.
Från död till liv!
Med önskan om en fridfull helg!
Hag Sameah! Glad Påsk!
Israels ambassad ger följande information om påskhögtiden:
"Pesach är högtiden som firas till minnet av befrielsen och uttåget av israeliterna (judiska slavar) ut ur Egypten under Ramses II styre.
Av alla judiska helger, är Pesach den mest firade, även bland judar som annars inte firar högtider. Pesach börjar natten till den 15:e dagen i månaden Nissan och varar i åtta dagar. Pesach betecknar födelsen av det judiska folket som nation ledd av Moses för över 3000 år sedan. Det är lika mycket ett firande av den andliga friheten som den fysiska befrielsen från slaveri.
En av höjdpunkterna av Pesach är Seder. Under Seder; pesach-måltiden, äts olika sorters mat, allt utan jästa varor, det sjungs och berättas om uttåget ur Egypten."
Pesach, den judiska påsken och den kristna påsken har egentligen samma tema: Från död till liv. En till synes hopplös situation förvandlas till glädje.
I det judiska påskfirandet under sederkvällen kommer man ihåg hur Gud startade sin räddningsplan för mänskligheten.
Gud kallade Abram att lämna sitt hemland och gå dit Gud kallade honom, till ett land som skulle bli hans och hans efterkommandes. Gud lovade att välsigna honom, att ge honom många efterkommande och att han skulle få bli en välsignelse för alla folk.
Men Abraham fick se väldigt lite av detta. Först när allt hopp var ute på grund av hög ålder fick han och hans hustru Sara en son. Det var i stort sett allt vad Abraham fick se av Guds löften, resten fick han hålla fast vid i tro på att Gud uppfyller vad han lovat.
Abrahams son Isak fick inte se mycket mer. Också han fick länge vänta på att få barn. Småningom fick i alla fall Isak och Rebecka tvillingar, Esau och Jakob. Men tvillingarna kom i strid med varandra och Jakob som hade fått Isaks välsignelse tvingades fly bort från det land som han var kallad att leva i.
Innan Isak dog återvände Jakob med en stor familj men liksom sin far var nog också Isak tvungen att i tro lita på att Gud skulle uppfylla sina löften. I praktiken fick han inte se så mycket av det Gud lovat.
Jakob fick tolv söner, det var i alla fall en början till ett folk.Men både sönerna och dottern verkar mera ha varit till bekymmer för Jakob än till välsignelse.
När de övriga sönerna sålde Jakobs älsklings son Josef som slav till Egypten och berättade för Jakob att Josef var död tog det nästan knäcken på Jakob.
Innan Jakob dog fick han ändå träffa Josef igen. Josef som inte längre var slav utan en mäktig ledare i Egypten. Om hoppet om att Gud skulle uppfylla sina löften någonsin slocknat hos Jakob kanske det väcktes till liv igen när han fick tillbaka Josef från de döda, bildligt talat.
Från sidan sett såg det ändå ut som om Guds skulle ha misslyckats. Hans folk hade visserligen växt till en liten grupp på 70 personer under kanske 150 år. Men med Jakobs flyttning till Egypten försvann de från det land de kallats till. Det fanns knappt något spår av dem kvar.
Guds plan och Israels folk var död.
Men folket fanns kvar i Egypten. De var slavar åt Farao och de blev fler och fler. När Guds tid var inne sände han Moses för att leda dem ut från Egypten. Plötsligt fanns där ett stort folk, ett folk som besegrade sina fiender i strid. Ett folk som intog det land Gud gett åt Abraham.
"Lovad vara han som håller sitt löfte till Israel, lovad vare han!Ja, den Helige, lovad vare han, han bestämde tiden för vår träldoms slut för att hålla vad han hade sagt till Abraham..." läser man i den judiska påskberättelsen (Hagadan).
Det som följde var en vandring från slaveri till frihet, från död till liv.
Samma tema finns i det kristna påskfirandet.
Guds frälsningsplan går vidare. Messias kommer som Gud lovat. Han gör gott mot alla och visar på Guds godhet och makt genom under och tecken.
Men det tog bara några år för makthavarna att släcka hoppet som tänts. Var Jesus "Profeten", var han Messias, den som Gud hade lovat skulle komma? Var han den i vilken löftet om välsignelse till alla folk skulle få sin uppfyllelse?
En påsk i Jerusalem släcktes hoppet. Jesus avrättades på korset, han dog och blev begraven. Vad fanns kvar, hade Gud misslyckats igen?
Påskens tema är från död till liv.Guds plan gick vidare. Den inte bara gick vidare det blev en stor seger. Jesus uppstod från de döda. Hans död blev till välsignelse för hela mänskligheten. Han tog påskalammets plats. Hans blod räddade inte bara Israels folk som påskalammet i Egypten hade gjort utan hans blod räddade hela mänskligheten. Var och en som "stryker det på sin dörrpost" blir räddad.
Samma tema, från död till liv, kan vi se i Israels historia de senaste 2000 åren. De flesta ansåg ännu för 100 år sedan att Israel var död.Idag är det en av de mest framgångsrika nationerna i världen trots att den hela tiden får brottas med svårigheter.
Temat gäller också den kristna församlingen. Det kan se svårt och hopplöst ut. Men Gud uppfyller sina löften.Det finns en härlig seger framför oss, Guds seger.
Från död till liv!
Med önskan om en fridfull helg!
Hag Sameah! Glad Påsk!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar