Palestinierna har i över ett år vägrat att gå med på direkta förhandlingar med Israel. Under 10 månader hade Israel i kraft ett byggstopp i Samarien och Judéen (västbanken)för att försöka få igång förhandlingarna. Palestinierna kom till förhandlingsbordet när det återstod några veckor av byggstoppet ( i september). När byggstoppet gick ut avbröt de förhandlingarna och krävde ett nytt byggstopp utvidgat att gälla också östra Jerusalem. Detta går inte Israel med på och vem anklagar omvärlden för att förhandlingarna inte kommer igång?
Palestinierna som vägar förhandla?
Eller Israel som gärna skulle förhandla men vägrar gå med på ytterligare förhandsvillkor?( villkor som dessutom inte hade någon effekt under 9 månader)
Naturligtvis anklagar omvärlden Israel!
Som tack för sin envishet och vägran att förhandla erkänner nu allt fler stater palestiniernas självständighet, så de har ingen orsak att förhandla. Vägra förhandla ger dem mera stöd och sätter mera press på Israel.
Tydligen finns det ingen omdömesförmåga hos världens ledare.
UN and EU blame Israel for breakdown of peace talks
Här kan man läsa en artikel av Benny Morris som försöker förklara varför fredförhandlingarna inte går framåt:
The prospects for a Palestinian state have rarely been more grim
"...Which brings us to the current Israeli-Palestinian negotiating impasse. I am not talking about the tactical problem posed by continued or discontinued Israeli construction in West Bank settlements, which will probably be resolved, after some bumps and hesitations. I am speaking of a basic, strategic impasse which, unfortunately, is far more cogent and telling than the ongoing “negotiations,” which are unlikely to lead to a peace treaty or even a “framework” agreement for a future peace accord. This unlikelihood stems from a set of obstacles that I see as insurmountable, given current political-ideological mindsets.
The first, the one that American and European officials never express and—if impolitely mentioned in their presence—turn away from in distaste, is that Palestinian political elites, of both the so-called “secular” and Islamist varieties, are dead set against partitioning the Land of Israel/Palestine with the Jews. They regard all of Palestine as their patrimony and believe that it will eventually be theirs. History, because of demography and the steady empowerment of the Arab and Islamic worlds and the West’s growing alienation from Israel, and because of Allah’s wishes, is, they believe, on their side. They do not want a permanent two-state solution, with a Palestinian Arab state co-existing alongside a (larger) Jewish state; they will not compromise on this core belief and do not believe, on moral or practical grounds, that they should.
This basic Palestinian rejectionism, amounting to a Weltanschauung, is routinely ignored or denied by most Western commentators and officials..."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar