Turkiet och Israel

Turkiets relation till Israel har försämrats drastiskt under premiärminister Erdogans tid. Man förleds lätt till att tro att det är Israels bordning av det turkiska skeppet Mavi Marmara senaste vår som är orsaken till försämringen men så är inte fallet, relationerna hade försämrats redan tidigare.
Enligt ett meddelande sänt av USA:s ambassadör i Turkiet, James Jeffrey, den 13 oktober 2009 så var Turkiets utrikesministerium och generalstab överens med USA om att en stabil relation mellan Turkiet och Israel var viktig för hela regionens stabilitet. Men premiärminister Erdogan har enligt meddelandet, på bekostnad av relationen till Israel försökt öka (eller bevara) sitt politiska inflytande. Det är främst stödet från mer konservativa islamistiska partier som han försäkrar sig om genom att ge sig på Israel.
I ambassadör Jeffreys meddelanden kan man bl.a. läsa att Erdogan, bara några timmar innan militärmanövern Anatolian Eagle skulle inledas, förhindrade Israels deltagande, vilket inte bara försämrade relationerna till Israel utan också till USA och allierade inom NATO.
Den 26 januari 2010 konstaterade ambassadör Jeffrey att Erdogan antagligen kommer att fortsätta med sina populistiska anti-israeliska uttalanden, vilket kommer att kasta sin skugga över relationerna mellan Turkiet och Israel.
Med facit i hand kan vi konstatera att ambassadör Jeffrey gjorde en riktig bedömning av läget.

Även om Erdogans anti-israeliska uttalanden kanske främst gjorts av inrikespolitiska skäl har hans oförsonliga inställning till Israel säkert stor del i att hans popularitet ökat också i arabvärlden.
Erdogan röstades fram som "Årets man" av CNN:s arabiskspråkiga websida för några dagar sedan. Han fick 74% av rösterna, på andra plats kom Syriens president Assad som fick 20% av rösterna.

Israels utrikesminister Lieberman, som inte gjort sig känd för sin diplomatiska finkänslighet, uttalade sig för några dagar sedan om relationeran till Turkiet i Jerusalem Post.
Lieberman framhöll att krisen med Turkiet inte har något med den nuvarande israeliska regeringen eller bordningen av Mavi Marmara att göra. Krisen fick sin början i janurai 2009 när premiärminister Erdogan vid World Economic Forum i Davos häftigt kritiserade och förödmjukad Israels president Shimon Peres. Ambassadör Jeffrey gör också samma bedömning.
Enligt Lieberman var Erdogans angrepp på Peres ingen improvisation utan en väl förberedd strategi.
Israel skulle gärna ha goda relationer till Turkiet men Israel kan inte påverka relationerna eftersom de dåliga relationerna inte beror på Israel utan på interna politiska beslut i Turkiet säger Lieberman.
Lieberman ser också vissa likheter mellan situationen i Turkiet idag och situationen i Iran innan ayatollah Khomeneis revolution. (Israel och Iran hade goda relationer innan revolutionen).

Den turkiska premiärministern visar å sin sida inte några försonliga tendenser i sina senaste uttalanden. I en intervju för Al Jazeera (12.01.2011) om relationeran till Israel säger han att den nuvarande israeliska regeringen är den värsta i historien och att israelerna måste göra sig av med utrikesminister Lieberman.
Erdogan klargjorde också att Turkiet inte kommer att sitta vid samma bord som israelerna innan Israel ändrar sin politik. Inte kommer heller Erdogan att förnya gamla avtal med Israel.
Hamas har Erdogan däremot inga problem med. "Hamas är ingen terroristorganisation" säger han. "De är människor som försvarar sitt land. Det är en organisation som deltog i ett val och vann..."
Erdogans uttalanden om Hamas är skrämmande eftersom de kan antas ge en fingervisning om var han har sina personliga sympatier.
(Se här mera om Hamas, deras program och valseger: Palestinsk demokrati )

Ambassadör Jeffreys bedömning från januari 2010 ser ut att hålla streck även under år 2011:
Erdogan kommer antagligen att fortsätta med sina populistiska anti-israeliska uttalanden, vilket kommer att kasta sin skugga över relationerna mellan Turkiet och Israel.
Det betyder också att Turkiet allt mera vänder ryggen till Europa och blir en del av det islamdominerade Mellanöstern.

Här kan man se premiärminister Erdogan och president Peres vid det omtalade mötet i Davos. (Peres inlägg startar vid ca 40 min Erdogan talar tidigare och avlägsnar sig i protest innan mötet är slut)