Man blir nog lite rädd när man ser hur Finlands utrikespolitiska ledning agerar.
Efter mötet med Turkiets president Erdogan finns följande att läsa på presidentens webbsida:
Överläggningarna handlade om Finlands och Turkiets bilaterala relationer och ländernas samarbete i Nato, krigen i Ukraina och Palestina,...
Kriget i Palestina? Finland har inte erkänt någon palestinsk stat, så vad syftar han på? Gaza, västbanken eller kanske det som palestinierna eftersträvar, en palestinsk stat från Medelhavet till Jordanfloden. Israel nämns inte trots att Israel angrips på sju fronter från olika håll i Mellanöstern.
I en intervju för MTV uutiset säger Stubb att han med Erdogan pratade om två krig, kriget i Palestina och kriget i Libanon. Som sagt märkligt ordval.
President Stubb fick också en fråga om Irans attack mot Israel med ballistiska missiler. Det enda han hade att komma med var en förhoppning om att situationen skulle lugna ner sig och man får till stånd en vapenvila. Nästan två hundra missiler från Iran och inte ett ord av fördömande från president Stubb.
- Finland och Turkiet står varandra närmare än någonsin, säger Stubb.
- Turkiet är en likasinnad aktör i FN ...
- Kampen mot terrorismen är också ett viktigt gemensamt tema: “Finland fördömer terrorism i alla dess former”, sade president Stubb.
Finland och Turkiet står varandra närmare än någonsin, är likasinnade aktörer och kampen mot terrorismen är ett viktigt gemensamt tema. Det var många motsägelser.
- Turkiet är ett land som utför massakrer ( om man använder samma ordval som omvärlden använder mot Israel) gång på gång mot kurderna i Irak och Syrien.
-Turkiet ockuperar olagligt Cypern.
-Turkiet är ett militärt hot mot NATO grannlandet Grekland.
-Turkiet stöder öppet terroristorganisationen Hamas, försvarar den och låter den operera fån turkiskt territorium
-Turkiet respekterar inte mänskliga rättigheter
-Turkiets president Erdogan har vid flera tillfällen jämfört Israels premiärminister, som är en av Mellanösterns få demokratiskt valda ledare med Hitler.
Det verkar som om vår utrikespolitiska ledning inte är mogen sin uppgift utan nöjer sig med att komma med smicker och håller tyst om de brott Turkiet gör sig skyldig till.
Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Turkiet
Turkiet har övergått från att vara en parlamentarisk republik till en exekutiv presidentrepublik. Regelbundna allmänna val hålls.
Respekten för de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer urholkas fortlöpande. Situationen präglas av det tvååriga undantagstillstånd som infördes efter kuppförsöket 2016 och påföljande lagändringar, vilka har försvagat viktiga demokratiska kontrollmekanismer och stärkt presidentämbetet ytterligare. Inte minst rättsväsendets oberoende och rättssäkerheten har undergrävts. Europadomstolens domar verkställs inte konsekvent. Korruption fortsätter att vara ett utbrett problem.
Lagar mot terrorism och brott mot staten, liksom anklagelser om förtal av presidenten, används för att tysta oliktänkande och regimkritiker. Detta gäller även oppositionspolitiker, särskilt från det prokurdiska Folkets demokratiska parti (HDP).
Den negativa utvecklingen fortsätter avseende yttrande-, press- och informationsfriheten, med trakasserier av rättslig karaktär, frihetsberövanden, hot och våld mot journalister, övervakning, regleringar och självcensur.
Turkiets invasion och kemiska attacker i norra Irak
Den 24 april 2021 inledde Turkiet ytterligare en militärinvasion i norra Irak, ett område som kontrolleras av kurder. Invasionen, som av allt att döma fortfarande pågår, uppges inkludera kemiska attacker. Turkiet har i 38 år utfört militära gränsöverskridande invasioner mot den kurdiska regionen i norra Irak som lett till stort lidande hos den civila befolkningen. Fortsatta militära invasioner är inte lösningen, i stället krävs dialog och politiska förhandlingar för att skapa säkerhet och stabilitet.
Cypern en delad ö i 50 år – FN:s försök att återuppliva fredssamtalen har inte gett resultat
På lördag har det gått 50 år sedan Turkiet invaderade norra Cypern och ön delades i tu.
I gryningen den 20 juli 1974 sände Turkiet soldater till Cypern efter att den grekiska militärjuntan i Aten störtat den cypriotiska presidenten.
På den turkcypriotiska sidan är 50-årsjubileet en stor dag och Turkiets president Recep Tayyip Erdogan ska delta i firandet på plats.
Ökad spänning i östra Medelhavet
Konflikter mellan Turkiet och Grekland har pågått sedan uppdelningen av det Osmanska riket efter första världskriget. Senast under 1990-talet var länderna nära väpnade strider. Här finns flera historiska motsättningar, men en viktig faktor är den grekiska ö-värld som ligger nära det turkiska fastlandet. Den har gjort att Turkiet dragit en nitlott i det geopolitiska regelverk som FN och andra internationella organisationer dragit upp (se faktaruta) där små grekiska öar ”låser in” det turkiska fastlandet.
Flera faktorer spär nu på motsättningarna.
– Turkiet har under 2000-talet tagit en mer framåtlutad roll, med en växande ekonomi och ökad militär kraft. Det styrande partiet AKP och dess ledare Recip Tayyip Erdogan har dessutom kastat loss landet från landets traditionellt västliga förankring och vänt sig mer mot Mellanöstern. Ett mål är att bli en viktig part vid förhandlingsborden när regionens framtid avhandlas, säger rapportförfattaren Aron Lund.
At UNGA, Erdogan again compares Netanyahu to Hitler, calls for alliance to stop Israel
Despite its anti-Israel stance, Turkey isn’t shedding tears over Hezbollah losses
Erdogan has repeatedly expressed firm support for Hamas and has insisted it is not a terror organization. He has repeatedly accused Israel of a Nazi-like “genocide” of Palestinians in Gaza and branded Prime Minister Benjamin Netanyahu a war criminal.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar