Våldet från judiska "bosättare" mot palestinier på västbanken har fått stor uppmärksamhet i Israel och i omvärlden.
Först är det kanske orsak att nämna att bosättarna, alltså judar som bor i Judéen, Samarien och östra Jerusalem är helt vanliga judar, och antalet är omkring en halv miljon. Av dem är det kanske en promille som står för våldshandlingar mot palestinierna. (Det talas om att det rör sig om några hundra personer.)
De som passivt stöder ligisterna, terroristerna, huliganerna, vad man nu vill kalla dem, är säkert betydligt större. Tyvärr har de också stöd från de extrema högerpartierna i regeringen.
Det som upprör mest, både i Israel och övriga världen, är att regeringen och myndigheterna inte verkar göra något för att stoppa våldshandlingarna. Om en palestinier begår en våldshandling på västbanken grips han inom några timmar eller dagar och ställs till svars. Inget ingripande görs när det är judar som står för våldet (eller gripanden görs väldigt sällan).
Våldshandlingar och olika former av terrorattacker mot judarna har utförts av palestinierna på västbanken i årtionden. Den palestinska myndigheten har belönat dem som utfört attackerna på olika sätt. Deras och deras anhörigas ekonomiska situation har varit säkrad för resten av livet. Terroristerna har blivit förebilder, hjältar och rollmodeller i samhället. Förebilder som ungdomarna uppmanas efterlikna.
Omvärlden har gruvligt misslyckats med att fördöma och ta avstånd från detta fenomen i det palestinska samhället. Reaktionerna har varit mycket lama, för att inte tala om konkreta åtgärder och krav riktade mot den palestinska ledningen.
Därför finns det en del som tycker att det är orättvist och hyckleri när våldet som kommer från judar får så stor uppmärksamhet. Det kanske det också är men det finns en stor skillnad mellan palestinska myndigheten, dess ledare och Israel.
Den palestinska myndigheten med Mahmoud Abbas i spetsen är i praktiken en korrumperad diktatur som leds av personer med starka kopplingar till terroristverksamhet. De borde naturligtvis ställas till svars för sitt agerande men ingen verkar på allvar tro att de har förmåga eller vilja att stå för samma värderingar västvärlden står för.
Israel däremot är en demokrati med långt samma värderingar som västvärlden. Därför förväntas de agera på ett annat sätt än sina grannar. När myndigheterna i Israel låter unga judar ta lagen i egna händer, låter dem trakassera palestinier i sina hem, vandalisera egendom och till och med skada och i värsta fall döda palestinier är det något som de flesta i Israel och omvärlden inte kan acceptera. Så gör man inte i en demokratisk stat med någon form av rättssystem.
Israeliska myndigheter med regeringen i spetsen har agerat (eller egentligen har man inte agerat) helt oansvarslöst. Det skall inte behövas påtryckningar från USA för att myndigheterna skall agera, det borde vara en självklarhet. En orsak till myndigheternas tröghet är att det är de extrema högerpartiernas ministrar som sitter på kritiska poster när det gäller polisens och arméns agerande på västbanken.
Det är synd att premiärminister Netanyahus omdöme varit så dåligt och att han gjort så många misstag under den senaste valperioden. Då tänker jag inte på de krig han tvingats utkämpa på flera fronter. Där har han oftast haft oppositionens och folkets stöd och egentligen inte haft stora valmöjligheter. Det är situationen inne i Israel som han inte kunnat hantera på ett bra sätt och hans val av regeringskoalition har nog närmast varit en katastrof, åtminstone sett utifrån. Antagligen av rädsla för att förlora makten har han inte vågat eller kunnat hålla styr på de högerextrema ministrarna.
Att Netanyahu för nån dag sedan valde att kalla Storbritannien för en islamisk republik visar på sitt sätt att omdömet sviker. Är man premiärminister med inte allt för många vänner skall man välja sina skämt. Storbritannien uppskattade inte skämtet.
Att Israel misslyckats med att bekämpa våldet från judiska extremister står klart och det skadar det israeliska samhället och naturligtvis Israelbilden utomlands.
Samtidigt skall vi också se den stora bilden. Palestinska ledare försöker inte alls bekämpa våld mot judar utan uppmuntrar och belönar det.
Västvärlden har inte heller mycket att skryta med. Hatet mot judar florerar i de flesta länder. Judar attackeras i sina hem och på arbetsplatser, i skolor och synagogor ofta utan att myndigheterna på allvar tar tag i saken innan något dramatiskt sker.
Judar måste gömma sin identitet för våga röra sig i samhället. Om inte myndigheterna på allvar bekämpar detta fenomen har vi på samma sätt som Israel misslyckats i vår behandling av "de andra".
För att visa hur besvärligt det kan vara att kasta första stenen vill jag påminna om att även Finland varit med i FN och krävt att de halv miljon judar som bor Judéen, Samarien och östra Jerusalem skall fördrivas från sina hem. Enligt resolutionen borde det redan ha skett.
Vi förfasar oss över att en högerextrem israelisk minister säger att målet den kommande valperioden är att fördriva palestinierna från västbanken men samtidigt kräver vi själva att judarna skall fördrivas från samma område.
Sammanfattning: "Alla har syndat och gått miste om härligheten..."
Settler violence rises, Israelis, foreigners question the cost of government inaction - editorial
‘Completely unacceptable’: UK slams Netanyahu for calling it an ‘Islamic republic’
Palestinians say settlers want to ‘expel us, kill us’ as Jewish extremists return to Kusra
IDF fails to remove settler extremists besieging Palestinian home in West Bank
Settlers surround Palestinian family’s West Bank home in ongoing days-long siege
US said pushing silent Netanyahu to publicly condemn settler violence in Qusra
