fredag 29 april 2011

USA kritisk till Hamas - Fatah överenskommelse

Både republikaner och demokrater i USA uttrycker oro för vad överenskommelsen mellan Fatah och Hamas skall föra med sig.
Ileana Ros-Lehtinen säger att USA:s lag kräver att ett stopp för det ekonomiska stödet till de palestinska myndigheterna om Hamas, som finns med på USA:s terroristlista, blir en del av myndigheterna.
Nita Lowey säger att överenskommelsen är ett hårt slag mot fredsprocessen om inte Hamas reformeras.
Obama administrationen säger att en framtida palestinsk regring måste avstå från våld, erkänna tidigare överenskommelser och erkänna Israels rätt att existera.

US to reconsider PA funding following unity deal

Vår i Israel (del 10 )

Epilog i Netanya

Efter att ha besökt vänner och släktingar i Jerusalem och vandrat från Nasaret till Tabgha återstod det några dagar strandsemester i Netanya.
I Netanya hör man lika ofta ryska som hebreiska och franska är inte heller ovanligt.
De första två dagarna var det soligt och varmt, sedan började det blåsa hårt och det kom också en del regnskurar.

Jag passade på att ta en lektion i vindsurfing. Min positivt lagda instruktör sade att jag hade god balans och fick upp bra fart med tanke på att det var första lektionen. Det är härligt att susa fram över vågorna med vindens hjälp, problemet är bara att man ligger i vattnet åtminstone 95 % av tiden.


Vårt hotell Mitzpe Yam hade en skyddad takterass och där kunde vi vila och läsa när det blåste för hårt för att vara på stranden.
En sväng till marknaden och shoppingcentret blev det också.

Vår resa närmade sig sitt slut och vi kunde konstatera att våren i Israel verkligen är värd att upplevas.

torsdag 28 april 2011

Vår i Israel ( del 9 )

Fredag, Arbel till Tabgha
Har ni tillräckligt med vatten med er, frågade våra värdar när vi skulle ge oss iväg på dagens vandring.
-Det kommer att bli hett. Ni kommer att be om regn.
Det blev en het dag men inte bad vi om regn.
Vi vandrade uppåt mot toppen av Arbel klippan och Arbel National Park.
Utsikten är häftig, från toppen är det ca 400m ner till Genesaret men som jag nämnde tidigare, höga höjder och jag passar inte riktigt ihop. Det är en osylig kraft som försöker dra mig ner över stupet.



Vi fick se ett lite ovanligare frieri på toppen av Arbel. En stor duk var utbredd på marken där den viktiga frågan fanns nerskriven. Efter en stund närmade sig en helikopter med den blivande bruden och av minerna att döma blev svaret jakande. Helikoptern flög så lågt att vi kände vinddraget och det syntes tydligt hur den blivande bruden ivrigt slängde iväg slängkyssar till mig när jag fotograferade,trodde jag, tills mina medvandrare självsäkert påpekade att det antagligen var till vännerna som lagt ut duken. Det är ju möjligt men det fick vi aldrig reda på.



Vandringen/klättringen ner var en utmaning, i all synnerhet för den som har höjdskräck. Det fanns en skylt som informerade om att endast vana vandrare får fortsätta.Vi hade redan vandrat i 3 dagar så mina medvandrare ansåg att vi var erfarna nog och så försvann de längs stigen över stupkanten. Båda mina medvandrare var kvinnor och någon måste ju beskydda dem så det var bara för mig att följa efter.




Det gick brant neråt ibland. Det fanns metallhandtag på de svåraste ställena. På ett ställe klängde man över ett stup helt med hjälp av metallhandtagen. Jag koncentrerade mig på att komma framåt och såg aldrig efter om stupet var 3 eller 30 meter djupt.




Småningom blev det lite mindre brant och jag kunde ta mig framåt gående, men hela tiden lutande mot bergväggen för att inte dras ner i stupet. Kvinnorna brydde sig inte om faran utan gick helt normalt på den smala stigen.




Till vår förvåning kom det plötsligt en ko klättrande uppför branten och fortsatte längs stigen bakom nästa krök. Vad händer om vi möter en flock kor på den smala stigen? Vem har förkörsrätt?
Bakom kröken ser vi att ett tiotal kor har sökt sig upp till klippväggen och grottorna för att hitta skugga under dagens hetaste timmar. Det är onekligen en märklig syn för en österbottning.


Småningom kommer vi ner i dalen, Wadi Hamam. Vi tar en paus och låter bäckens uppfriskande vatten skölja över våra svettiga fötter medan vi betraktar den ståtliga klippväggen ovanför oss. Förmiddagens etapp ner för Arbelklippan var något helt annat än vad vi tidigare varit med om, utmanande rent fysiskt men också vackert.


Eftermiddagens etapp till Tabgha är inte lika utmanande, men det är verkligen hett. Bra att vi tog ordentligt med vatten med oss. Vi går mest genom fruktodlingar, doften från apelsinblommor är nästan bedövande.

Bland fruktträden såg vi vår första orm. En lång svart orm som blixtsnabbt försvann in bland fruktträden. Ibland när vi gick genom det långa frodiga gräset hade vi undrat om det kunde finnas ormar där, nu visste vi svaret.
Efter en fyra dagars vandring kom vi sedan fram till Tabgha. Det var de fyra bästa dagarna jag tillbringat i Israel.Härlig natur, vackert och fridfullt, vänliga människor.
Mer information om vandringsleden Jesus Trail och andra vandringsleder i Israel finns på Jesus Trails hemsida.

onsdag 27 april 2011

Fatah och Hamas överens?

Både Fatah och Hamas säger att man kommit överens om att bilda en samlingsregering och ordna nyval inom ett år. Det är inte första gången parterna säger sig vara överens så tiden får utvisa om det handlar om mer än ord denhär gången.
Israels premiärminister kommenterade saken genom att säga att de palestinska myndigheterna måste välja om de vill ha fred med Israel eller med Hamas.
Hamas stadgar kräver att Israel skall utplånas. Hamas beskjuter civilbefolkningen i Israel med raketer och granter från Gaza, vi kan inte tolerera att det uppstår en liknande situation på västbanken, säger Netanyahu.
Ifall Hamas går med på Kvartettens krav och avstår från våld, erkänner Israel och accepterar ingångna överenskommelser förändras situationen.

tisdag 26 april 2011

Vår i Israel (del 8)


Torsdag, Lavi till Arbel


Efter en god frukost bär det iväg, vi går förbi kibbutzens inhägnader med kalvar och tjurar. Sedan tar vi sikte på två höga,gröna kullar,Horns of Hattin.





Nedanför kullarna utkämpades år 1187 ett slag mellan korsfarare och muslimska styrkor.Muslimerna segrade och det var början till slutet för det andra korståget.


Väl uppe på kullen har man fin utsikt bl.a över Genesaret och Arbel klippan.





Arbel är målet för dagens etapp och det ser inte ut att vara långt borta, men vi går en lång, lång omväg. Upp på bergen, ner i dalen...


Ungefär halvvägs kommer vi till Nebi Shu'eib. En stor moskéliknande byggnad där man påstår att Jetro är begraven. Jetro är en profet i den drusiska traditionen och över byggnaden vajar den drusiska och israeliska flaggan.



Vi fortsätter neråt, en bäck rinner längs med dalen vi vandrar i. Stigen och bäcken korsar varandra upprepade gånger och det gäller att balansera på hala stenar om man inte vill bli våt om fötterna. Dalen delar vi med en massa kor, de är lite skygga och går undan när vi närmar oss.



För att komma fram till vårt mål, moshav Arbel, får vi ta i ordentligt den sista timmen, det är nämligen en rejäl uppförsbacke den sista kilometern.


Men upp kommer vi och där finns ruinerna efter en gammal synagoga och några hundra meter längre fram vårt övernattningsställe Arbel B&B.




Värdinnan möter oss med kall citronsaft och upplyser oss om att det finns en swimmingpool bakom huset. Härligt!


Arbel B&B är ett trevligt ställe att bo på. Stället har egen restaurang, swimmingpool och man bor i små lägenheter, sovrum, kök, vardagsrum, badrum.























Opinionsundersökning i Egypten

En ny opinionsunderökning i Egypten utförd av Pew Research Center kan ge en fingervisning av vart landet är på väg.
- 37 % ser mycket positivt på Muslimska Brödraskapet och ytterligare 38 % är positivt inställda.
- 36 % anser att religionsfrihet för minoriteter är viktigt.
- 62% anser att lagstiftningen strikt skall följa koranen och 27 % anser att lagstiftingen skall basera sig på islams värderingar utan att ändå strikt följa koranen.
- 54 % anser att man skall bryta fredsavtalet med Israel och 36 % anser att fredsavtalet fortsättningsvis skall följas


U.S. Wins No Friends, End of Treaty With Israel Sought
Egyptians Embrace Revolt Leaders, Religious Parties and Military, As Well

Egyptians of all ages, from all walks of life, and parts of the country continue to celebrate the dramatic political changes their nation has undergone. Overwhelmingly, they say it is good that former president Hosni Mubarak is gone. Nearly two-in-three are satisfied with the way things are going in Egypt, and most are optimistic about their country’s future.
This is not to say that many do not remain cautious about the prospects for political change – just 41% say that a free and fair choice in the next election is very likely, while as many (43%) think it is only somewhat likely, and 16% say it is unlikely.
In this new political era, Egyptians are embracing long-standing bases of power, and new ones, as well. The military and its leadership are very well regarded, and the Egyptian public is clearly open to religion-based political parties being part of a future government. Most have a favorable opinion of the Muslim Brotherhood, and looking ahead to the elections, it has as much potential support as any of a number of political parties. But other agents of political change are also viewed positively by majorities of Egyptians, including the relatively secular April 6 Movement and political leaders Amr Moussa, Ayman Nour, and Mohamed ElBaradei.
No dividend emerges for the United States from the political changes that have occurred in Egypt. Favorable ratings of the U.S. remain as low as they have been in recent years, and many Egyptians say they want a less close relationship with America. Israel fares even more poorly. By a 54%-to-36% margin, Egyptians want the peace treaty with that country annulled.

Syrien i FN:s mänskorättsråd?

Ännu ett exempel på varför FN:s mänskorättsråd inte har någon trovärdighet.
UN Watch arbetar för att inte Syrien skall väljas till medlem i FN:s mänskorättsråd.Om inte kampanjen mot Syrien lyckas kommer landet att väljas till medlem i rådet den 20 maj.
Enligt mänskorättsorganisationer har Syriens militär och polis dödat ca 400 personer under de senaste veckornas protester.


Campaign to block Syria's election to UNHRC underway (Jerusalem Post)
"NEW YORK – An international NGO campaign to oppose Syria’s candidacy for the United Nations Human Rights Council is underway with the hope that Syria’s move to be included in the Geneva body can be blocked at the scheduled mid-May election.The non-governmental organization UN Watch expects to publish an initial appeal, signed by 50 human rights groups, this week, and has planned that several human rights groups, together with Syrian dissidents and victims, will appear at UN headquarters on May 19th,the eve of the UN General Assembly election, for a press conference to lobby against Syria’s election.
Syria’s election to the UN's Human Rights Council is a virtual sure thing, unless another candidate enters the race or Syria fails to win a majority of votes in the May 20 election in the 192-member General Assembly. Diplomats are working behind the scenes to determine whether a special session of the Human Rights Council could be called for later this week to address the current crisis in Syria, in which Syrian security forces have opened fire on crowds of peaceful protesters."

Påskhändelser

En död fyra skadade i Nablus attack
Tidigt på söndagsmorgonen dödades en person och fyra skadades när en grupp på 15 judar som besökte Josefs grav i Nablus besköts av en palestinsk polisman.
Omständigheterna kring händelsen undesöks.
One killed, 4 wounded from PA police gunfire in Nablus
Barak condemns Nablus shooting; orders IDF probe
Background: Joseph's Tomb remains source of conflict
Joseph’s Tomb victim was circumcised there

Palestinsk tidning: Judar! Er högtid är en högtid för apor!
En skribent i de palestinska myndigheternas officiella dagstidning säger att det kristna påskfirandet i Jerusalem förlorat sin palestinska prägel. Detta eftersom Israel stänger gränsen mellan Israel och västbanken under det judiska påskhelgen och därmed försvårar för palestinierna att ta sig till Jerusalem, och samtidigt kommer många utländska turister till Jerusalem under påsken.
Däremot har den palestinska prägeln på högtiden bevarats på områdena som lyder under de palestinska myndigheterna. Som exempel nämns i artikeln att kristna ungdomar marcherat och ropat slagord som:Judar, judar! Er högtid är en högtid för apor medan vår högtid är Messias högtid!

Det bör påpekas att det hör ihop med muslimsk tradition, inte kristen, att jämföra judar med apor och svin. Därför är det möjligt att artikeln är en propaganda artikel utan verklighetesbakgrund.
Case Study: Portraying Jews as "Apes and Pigs"
"In three instances (Surahs 2, 5, and 7), the Quran tells of Muhammad turning Jews into apes and/or pigs."

PA daily: "Jews, Jews! Your holiday [Passover] is the Holiday of Apes"

"The spring carnival has retained its [Palestinian] flavor in towns such as Bethlehem, Beit Sahour and Ramallah... with the demonstrations of the Scouts, songs, dances, and popular Palestinian hymns about Christian-Islamic unity and internal Christian unity. These hymns carry meaningful messages, in response to the Israeli prohibition [to enter Jerusalem], as seen in the calls of the youth who lead the procession of light, waving swords and not caring if anyone accuses them of anti-Semitism: ... 'Our master, Jesus, the Messiah, the Messiah redeemed us, with his blood he bought us, and today we are joyous while the Jews are sad,' and, 'Jews, Jews! Your holiday is the Holiday of the Apes, while our holiday is the Holiday of the Messiah.'"
Al-Hayat Al-Jadida, April 19, 2011







Senaste onsdag kunde 3000 pilgrimer besöka Jordanfloden och platsen där man tror att Jesus döptes.Pilgrimerna hade sällskap av officerare och soldater från IDF.



Qasr Al-Yahud Easter Baptism Ceremony Assisted by IDF, Civil Administration
Last week, (Wednesday, April 20th), 3,000 Syriac Orthodox, Greek Orthodox, and Coptic pilgrims and bishops participated in a traditional baptism ceremony for the upcoming Easter holiday at the Qasr Al-Yahud baptism site in the Jordan Valley. The pilgrims were accompanied by IDF officers and soldiers from the Jordan Valley Division as well as Civil Administration officers.

måndag 25 april 2011

Olika röster om vad palestinierna vill

Några exempel på hur olika palestinska ledare ser på framtiden:
Det ryktas om att USA:s president kommer att lägga fram en ny fredsplan där det bl.a. föreslås att palestinierna skall ge upp kravet på att flyktingarna och deras ättlingar skall få återvända till Israel.
Nabil Sha’ath medlem av palestiniernas förhandlingsteam säger att rätten att återvända är en grundläggande rättighet som palestinierna aldrig kommer att avstå ifrån. Fredsplaner med ett sådant innehåll kommer aldrig att accepteras, säger han.
Om palestinierna håller fast vid kravet på att få återvända till israeliska områden finns det ingen fredsplan som kan fungera.
Sha'ath säger också att Osloavtalet kräver att man skall föhandla om alla viktiga frågor, hur kan då USA komma med ett sådant förslag, undrar han.
Det stämmer att Osloavtalet kräver att situationen skall lösas genom förhandlingar. Det märkliga är att Sha'ath tydligen inte inser att palestiniernas vägran att förhandla och hot om att utropa en självständig stat i september är ett betydligt värre brott mot Osloavtalet än USA:s eventuella nya fredsplan.

Man behöver kanske inte ens nämna att Hamas motsätter sig planen och säger att rätten att återvända är helig och ingen har rätt att ge upp den.

Hamas, PA reject any peace plan without right of return (Jerusalem Post Khaled Abu Toameh)
The Palestinian Authority and Hamas on Saturday separately rejected US President Barack Obama’s reported plan for peace in the Middle East, because it calls on Palestinians to give up the right of return of refugees to their original homes in Israel.
The PA said that it would reject any peace initiative that requires Palestinians to relinquish the right of return.Nabil Sha’ath, member of the PA negotiating team, said that the right of return was a basic right, which the Palestinians couldn’t give up.“We will reject any American peace plan that calls on us to give up one of our basic rights – the right of return for refugees,” Sha’ath, a former PA foreign minister who played a major role in the signing of the Oslo Accords, said.

Mahmoud Abbas säger att han blivit lurad och övergiven av president Obama. Det var Obama som först krävde ett stopp på byggandet i bosättningarna och Abbas stödde kravet. Sedan backade Obama och lämnade Abbas i en ohållbar situation,säger han.
Abbas kritiserade också USA:s specialsändebud Mitchell för att han inte förde vidare palestinska förslag till israelerna.
USA har avvisat kritiken som nonsens.
Abbas says he was duped by US President Obama

Yasser Abed Rabbo säger i en intervju att palestinierna är fast beslutna att upprätta en självständig stat. Ifall seriösa förhandlingar kommer igång kan han tänka sig att man uppskjuter planerna på att få FN att erkänna staten i september.
Man kan fråga sig hur förhandlingarna skulle kunna komma igång när palestinierna inte vill förhandla, men naturligtvis de kan ändra sig.

Ifall FN erkänner den palestinska staten kommer en av de första åtgärderna att vara att be det internationella samfundet att tvinga Israel att dra bort sina trupper från palestinsk territorium säger Abed Rabbo.
Det låter inte som någon fredlig lösning på problemet.

'PA will defer UN statehood bid if 'serious' talks begin'

söndag 24 april 2011

Vår i Israel (del 7 )

Onsdag: Kana till Lavi
Vi börjar med att ta en titt i den katolska kyrkan och vandrar sedan i väg ut ur staden. Vi passerar en moske och i utkanten av staden går vi förbi hus som tydligen tillhör de mer välbärgade. Stora vackra hus med välvårdade trädgårdar.



En bergssluttning som vi passerar används tydligen som avstjälpningsplats men därefter får vi igen vandra i vacker natur med fin utsikt över berg och dalar.

Det är blommor överallt och olivlundar. Vi möter en herde med sin fårflock.

Vi pausar på en plats som med sin utsikt får mig att tänka på Sound of Music.
Det är varmt och det blir många korta pauser. Vi dricker vatten och äter de torkade frukterna vi köpte i Nasaret, och ser på när några vägarbetare tar matpaus och kokar mat vi vägkanten.


Sedan hamnar vi att gå längre än vi tänkt oss innan vi hittar en trevlig plats i skuggan, där vi kan äta vår matsäck.Det är varmt och vi behöver skugga för att ta igen oss en stund.



För att få köpa glass kan det vara värt att gå några hundra meter extra.Som på många andra ställen i Israel finns det en säkerhetsvakt utanför affären. Han ser fyra svetttiga och rödbrända nordbor med ryggsäckar närma sig och frågar: Är ni goda kristna? Jaa, svarar vi lite frågande. Det är jag också säger han glatt och vinkar åt oss att passera.Tydligen såg vi inte ut som några terrorister.
Innan vi kommer fram till Lavi vandrar vi ännu genom kohagar och oändliga sädesfält.




På kibbutz Lavi finns ett stort och fint hotell som vi skall övernatta på.Hotellet får extra poäng när vi får reda på att det finns simbassäng och till och med bastu.
Vi har gått tjugo kilometer i värmen så en svalkande simtur i simbassängen känns verkligen bra.
Därefter blir det en riklig middag i hotellets restaurang och något mer program behövs inte för fyra trötta vandrare.

Kibbutz Lavi är en religiös ortodox kibbutz som grundades 1949 av immigranter från Storbritannien. På kibbutzen framställs möbler för synagogor och kibbutzen är en av de största tillverkarna i världen.
På kibbutzen finns förutom hotell och möbeltillverkning också jordbruksverksamhet.

onsdag 20 april 2011

Vår i Israel (del 6 )

Dagens vandring börjar med uppförsbacke, 400 trappsteg.


Tisadag, idag börjar vår vandring på riktigt.
Innan vi lämnar Nasaret bakom oss kommer tre kvinnor fram till oss (av kläderna att döma muslimska kvinnor). En av dem kan prata engelska och hon undrar varifrån vi kommer och vart vi är på väg. Hon förklarar på arabiska för sina vänner att vi är turister från Finland, sedan önskar de oss glatt en trevlig vandring och vi går åt varsitt håll.

När vi kommer ut på landsbygden blir vi alldeles överväldigade av blomsterprakten. Vi kommer från halvmeter höga snödrivor i det platta Österbotten och de gröna kullarna med röda,gula,vita, rosa blommor är bara så härligt vackra. Dessutom är det soligt och lagom varmt. Vi bara går och njuter.





Vårt första mål är Zippori National Park, en vandring på ca 8 km.Där finns ruinerna efter en gammal handelsstad och där skall vi ta en ordentlig paus innan vi fortsätter mot Kana som är dagens slutmål.



Efter Zippori går vi genom en vacker barrskog innan vi kommer till den lilla muslimska staden Mash'had. Man påstår att profeten Jona kom från Mash'had.
I Mash'had möts vi av små pojkar och flickor som glatt hälsar på oss: Shalom, shalom... De ser att vi är utlänningar och använder tydligen det främmande språk som de känner till.


Tuppen håller ett vakande öga på vandrare i Mash'had. Det fanns också andra djur bl.a. ett ganska stort getstall bakom ett av husen vid gatan.

Efter Mash'had skall vi ner i en dal och sedan upp för en ny kulle, Kana finns på andra sidan dalen.
När vi kommer fram till vårt övernattningsställe står värden och vinkar till oss på balkongen till Cana Wedding Guesthouse. Där finns redan vårt bagage och vi blir genast bjudna på saft och kaka.
Vårt enkla rum på Cana Wedding Guesthouse är egentligen en balkong, men vi har vad vi behöver: En säng, tak över huvudet och värme.Och så bör man inte glömma att det vänliga värdparet på gästhemmet serverade en mycket god middag.

Värdinnan upplyste oss om att vi hade tur som kom just i dag . Idag anländer nämligen relikerna av Heliga Teresa ,som är på turne i Det Heliga Landet, till Kana. Kyrkan är extra vackert dekorerat med blommor, något som vi absolut borde se.
Så vi gick ut för att se.
Några äldre kvinnor som märkte att vi inte visste riktigt vart vi skulle gå vinkade bestämt åt oss att följa efter dem.
Kistan med relikerna närmade sig från Nasaret. Det var fyrverkeri, det var musikkåren med säckpipor, det var overkligt. Var vi i Israel? Spektaklet skulle ha passat bättre i Italien eller Spanien, tyckte vi, men det var verkligheten i Kana, Israel.
Och kyrkan var vackert dekorerad med blommor, precis som vår värdinna sagt.

Kistan med relikerna efter Heliga Teresa omgiven av blommor i en av kyrkorna i Kana.

Både i Mash'had och i Kana kunde vi konstatera det i och för sig självklara: Det finns både rika och fattiga araber i Israel. En kör med snygg fyrhjulsdriven BMW en annan har betydligt enklare fortskaffningsmedel. En del bor i verkligt lyxiga hus, andra bor i enkla hus.


Dethär nybygget i Kana påminner nästan om ett palats.

tisdag 19 april 2011

Palestinierna får mera utan förhandlingar

Det verkar nu vara helt klart att palestinierna har övergett allt vad fredsförhandlingar heter för att istället arbeta för att få så många stater som möjligt att i FN:s generalförsamling erkänna en palestinsk stat, med 1967 års gränser och östra Jerusalem som huvudstad. Detta är målet och det är mer än vad palestinierna kan uppnå i förhandlingar, det vet de och därför satsningen på FN.
Tyvärr verkar det inte finnas någon som talar om för palestinierna att deras krav strider mot internationella överensekommelser.
FN resolution 242 säger att staterna (obs det nämns inget om bildandet av en ny palestinks stat) i området har rätt till säkra gränser och den kräver inte att Israel återgår till vapestilleståndslinjen från 1949 (ofta kallad 1967 års gränser).
Enligt beslut från San Remo konferensen och reglerna för Palestina Mandatet har judarna rätt att bosätta sig i området mellan Jordan och Medelhavet, därför kan inte palestinierna ensidigt betämma var gränserna mellan Israel och en eventuell ny palestinsk stat skall gå.

Som bäst pågår en kampanj att få så många EU länder som möjligt att erkänna den palestinska staten. Mahmoud Abbas kommer på onsdagen att besöka Frankrike och nästa månad står Tyskland i turen.
Nabil Sha'ath som har varit PLO:s chefsförhandlare sade idag att de palestinska myndigheterna är beslutna att gå till FN i september för att få ett erkännande och att de under tiden fram till dess kommer att arbeta med att bygga upp de institutioner som behövs och isolera Israel på den internationela arenan. Man kommer också att försöka få FN att beluta att israeliska bosättningar är olagliga.
Enligt Sha'ath kommer åtminstone Sverige, Frankrike och Irland av EU-staterna att erkänna den palestinska staten inom september.
Ifall FN erkänner en palestinsk stat utan att det finns en fredsöverenskommelse med Israel kommer situationen i området antagligen att förvärras. Det är till och med tänkbart att FN ser sig tvungen att ta till vapen för att tvinga bort "ockupanten" Israel.

Israels premiärminister säger i en intervju att huvudproblemet har varit och är att palestinierna vägrar erkänna den judiska staten inom några som helst gränser.

Premiärminister Netanyahu har rätt. I den senaste bulletinen från PMW kan man läsa att i palestinsk media, kontrollerad av myndigheterna, beskrivs t.ex. Tel-Aviv, Haifa och Negev som delar av Palestina.







PA launches campaign for EU recognition of statehood

PM: Recognition of Jewish state is 'core of the conflict'
"The prime minister told AFP that "the core of the conflict has always been the persistent refusal of the Palestinian leadership to recognize the Jewish state in any borders."
"That is why this conflict raged for nearly 50 years before 1967, before there was a single settlement in the West Bank," he added."



PA defines "Palestine": Tel Aviv, Haifa, Galilee, Negev, Rosh Hanikra, Caesarea, Acre, Masada, Beit Shean, and Jerusalem.
Contrary to the PA leadership's claim that they recognize Israel's existence, their controlled TV and cultural events continue to reinforce the message of non-recognition of Israel, by their ongoing depiction all of Israel as "Palestine."This week a PA TV program for teenagers included a short video clip which opened with the words across the screen: "Palestine: We will return one day to our home," and then followed with a series of pictures of cities and regions in Israel, with the names on the screen, including: Tel Aviv, Haifa, Galilee, Negev, Caesarea, Acre, and Jerusalem. PA TV also showed a picture of Masada but incorrectly labeled it "Jericho mountains."

måndag 18 april 2011

Hag Sameah!

Det judiska/bibliska påskfirandet inleds ikväll (måndag). Högtiden firas till minnet av Israels folks befrielse från slaveriet i Egypten men det handlar om mycket mer.

Befrielsen från Egypten är en förebild till Guds barns befrielse från slaveriet i den ondes rike. Lammets blod räddar Guds folk från döden och Gud - "Jag själv" - handlar och öppnar vägen och möjligheten för alla som vill att lämna slaveriet och tillsammans med Gud börja vandringen mot friheten i hans rike.

Människan skapades till att leva i frihet och gemenskap med Gud i paradiset, vi blev slavar i ett främmande rike, men vägen tillbaka är öppnad. Vi har orsak att glädja oss!

Hag Sameah!

söndag 17 april 2011

Terroroffer dog - skyldiga arresterades

Daniel Viflic (16 år) som skadades svårt i en missilattack mot en skolbuss för 10 dagar sedan dog idag av sina skador. Det var Hamas som stod bakom attacken.


Beit Shemesh youth dies 10 days after Gaza missile attack


Två tonåringar från den arabiska byn Awarta på västbanken har arresterats för morden på familjen Fogel i Itamar. Ynglingarna mördade brutalt föräldrarna och tre barn i familjen sabbatskvällen den 11 mars. Amjad Awad, 19, och Hakim Awad 18 har erkänt morden som upprörde hela Israel.


Two teens from West Bank village arrested over Itamar massacre


IDF: 2 Palestinians arrested in Fogel family massacre


Who are the terrorists who murdered the Fogel family?

fredag 15 april 2011

Vår i Israel ( del 5)

Rundvandring i Nasaret

I Nasaret bor det huvudsakligen araber (ca 70.000), kristna utgör 1/3 av befolkningen och muslimerna 2/3. Det berättades för oss att Nasaret är den enda staden i Israel där butikerna håller stängt på söndag.

Lite högre upp finns Nasaret Ilit en i huvudsak judisk stad med 43.000 invånare.

På Fauzi Azar Inn finns en guide som varje förmiddag visar gästerna runt i Gamla stan. I hennes sällskap fick vi gå genom basarerna fyllda med frukter, kläder och andra varor. Vi träffade på Abu Ashraf som stekte plättar.

Vi besökte en moské och en ortodox kyrka. Under kyrkan fanns det grottor som man tror att för länge sedan har använts som gömställen av förföljda judar /kristna. I El-Babours kryddkvarn doftade det härligt av alla möjliga kryddor. Förutom kryddor fanns där torkade frukter av alla slag. För 5 shekel fick man smaka av allt vad man ville.Det var ett lyckat försäljningsknep för efter att ha smakat köpte vi flera påsar torkade frukter för vår vandring.




På eftermiddagen besökte vi Nazareth Village, ett område där man rekonstruerat byggnader, arbets- och levandsförhållanden från Jesus tid.



På hemvägen till hotellet tog vi en titt på Bebådelse kyrkan, den är stor, största kyrkan i Mellanöstern.I kyrkan finns otaliga konstverk förställande Maria. En oinvigd skulle lätt kunna få för sig att det är Maria som är de kristnas Gud.

Raketer mot Ashdod

Två Grad raketer rapporteras ha skjutits mot Ashdod under fredageftermiddagen. Sirens sound as 2 Grad rockets explode in Ashdod area (Jerusalem Post) Following nearly a week of quiet along Gaza border, Palestinians fire 2 rockets south of coastal city; no injuries reported, no damage caused; residents report hearing warning sirens then explosions.

Reaktioner på Goldstones "ursäkt"

Efter att Richard Goldstone i en kolumn i The Washington Post beklagat att Goldstonerapporten som han var ordförande för kom med missvisande uppgifter om Israel angående operation Cast Lead kräver nu bl.a. USA:s senat att FN återtar hela rapporten.


US Senate to UN: Rescind Goldstone Report


"The US Senate unanimously approved a resolution on Thursday which called on the United Nations to rescind the Goldstone Commission's report on Operation Cast Lead in the Gaza Strip in December 2008 and January 2009, AFP reported.The resolution called on the UN Human Rights Council "to reflect the author's repudiation of the Goldstone report's central findings, rescind the report and reconsider further Council actions with respect to the report's findings."


Israels dåvarande premiärministe Ehud Olmert har i en kolumn i Jerusalem Post kommenterat Goldstones avståndstagande från sin egen rapport.


Olmert: There can be no forgiveness for Goldstone


"The judge cannot be released from his personal responsibility for a totally wrong and vicious description of what really happened in Gaza. His vague statement is a poor attempt to cleanse his conscience. "

Kassamraketer mot Israel i 10 år

Idag är det 10 år sedan den första Kassamraketen avfyrades från Gaza mot Israel. I 10 år har alltså människorna i södra Israel tvingats leva i ständig beredskap att inom några sekunder kunna ta sig till ett skyddsrum.

Efter att Israel drog sig ut ur Gaza 2006 och evakuerade alla judiska bosättningar i området ökade raketbeskjutningen drastiskt.

Efter operation Cast Lead minskade attackerna men de har ökat igen under senaste tiden och senaste veckoslut sköts det ca 120 raketer och granater mot Israel från Gaza. Om inte attackerna minskar är risken stor att Israel ser sig tvungen att ännu en gång skicka marktrupper till Gaza,

Attackerna från Gaza är riktade mot civila och ett klart brott mot internationell lag.

Ett tjugotal människor har dött i attackerna.

This Week in History: The first Kassam hits Sderot

The Hamas terror war against Israel

Raketattacker från Gaza mot Israel sedan år 2000 Granatattacker mot Israel från Gaza sedan år 2000

torsdag 14 april 2011

President Peres i Nahal Oz

President Peres har idag och igår besökt samhällen i närheten av gränsen till Gaza. Människorna i dethär området måste hela tiden vara beredd på att utsättas för raket och granatbeskjutning från Gaza vilket gör livet nervpåfrestande. Peres ville genom besöken visa sitt stöd för människorna i området.
Peres samtalade bl.a. med barn som fick berätta om hur det är att leva i området för honom.
En del av skolbarnen var med på den buss som träffades av en missil för en vecka sedan men de steg av bussen några minuter innan attacken skedde.
I Nahal Oz har man en tradition att plantera ett träd i hålen efter raketattackerna för att visa att man inte tänker fly utan stanna kvar.

Peres: Gaza border kibbutz is 'Tel Hai of the South'

Security concerns prevent Peres visit to bus attack zone

Vår i Israel (del 4)


Jesus Trail
Jesus Trail är en nyligen utmärkt vandringsled från Nasaret till Kapernaum som är ca 65 km lång. Man kan ta sin ryggsäck och ett tält på ryggen och ge sig iväg men vi har valt ett bekvämare alternativ. Från Jesus Trail Tour har vi bokat ett paket som innehåller 5 övernattningar samt frukost och middag. Vårt bagage flyttas också från ett övernattningsställe till följande ställe vilket betyder att vi får gå med lätt packning. Det enda vi behöver bära med oss är ca 3 liter vatten per person/dag och lite mat samt sådant man nu kan behöva under en dagsvandring.
I boken Hiking The Jesus Trail finns kartor och information om dagsetapperna och dessutom är vandringsleden utmärkt i terrängen med orange-vita märken.Vi hade också laddat ner vandringsledens rutt till en bärbar GPS så det var aldrig några problem med att hitta rätt väg.
Alla arrangemang med övernattningar och förflyttningar av bagaget fungerade utmärkt.
Vårt dagsprogram såg ut på följande sätt:
Dag 1 Vandring i Gamal stan i Nasaret samt Nazareth Village
Dag 2 Från Nasaret via Zippori och Mash'had till Kana
Dag 3 Från Kana till kibbutz Lavi
Dag 4 Från Lavi via Nebi Shu'eib till Moshav Arbel
Dag 5 Från Arbel till Kapernaum (vi avslutade i Tabgha)

onsdag 13 april 2011

Vår i Israel (del3)

Beskrivande utsikt över Nasaret från vårt fönster: Uppenbarelsekyrkan, en moske, gamla taktegel, en ny satellitantenn och vacker natur i bakgrunden.

Nasaret
Söndag. Vi väljer att köra genom Jordandalen för att ta oss till Nasaret.Man hinner knappt ut ur Jerusalem innan beduinernas små samhällen dyker upp vid vägkanten. Byggnader som kan betraktas som en blandning mellan skjul och tält ligger utspridda i det ökenliknande landskapet och ibland ser man en herde med en flock getter som söker sin föda på kullarna.
Kontrasten är stor till den moderna storstaden (med finländska mått) Jerusalem. Men satellitantennerna finns både i staden och i öknen.
När vi kommer ner till Döda havet vänder vi norrut och möter en kamelryttare som är på väg söderut med en stor flock kameler.
Vi följer Jordanfloden som inte syns, men antagligen finns det lite vatten längst ner i dalsänkan.De jordanska samhällena är väldigt nära och det är lätt att förstå varför Israel vill behålla kontrollen över Jordandalen vid en eventuell fredöverenskommelse med palestinierna. Gränsen verkar inte vara svår att passera.
När vi kommer längre norrut blir landskapet grönare. Vid gränsen mellan västbanken och Israel finns det en gränskontroll. Soldaterna stannar oss, växlar några ord, och visar att vi kan köra vidare.
Vi kör nu västerut genom ett oerhört vackert jordbrukslandskap och närmar oss Nasaret. I Nasaret skall vi bo på Fauzi Azar Inn i Gamla stan. Vi kör med bilen tills gatorna blir så smala att vi inte kommer längre, därefter tar jag mig till fots några kvarter för att kontrollera om vi är på rätt plats. Ja, precis som man beskrivit det finns det en liten grön dörr mot gatan med namnskylt Fauzi Azar Inn. Jag hämtar de andra och en av volontärerna som arbetar på Fauzi hjälper till att hitta parkeringsplats för bilen.
För den som vill bo på ett litet annorlunda ställe kan vi varmt rekommendera Fauzi Azar Inn. Det finns både massinkvartering och två personers rum med snyggt eget badrum.Stämningen är familjär, personalen vänlig och det är bara en minut till basarvimlet i Gamla stan.Läs mer om Fauzi Azar Inn här.

Senaste sommar bodde en arabisk pojke från Nasaset en vecka hos oss. Vi har blivit inbjudna att äta middag tillsammans med hans familj i kväll. Det är pojkens pappa som hämtar oss, de bor lite utanför centrum.Han berättar att han arbetar som läkare på ett av sjukhusen i Nasaret. På sjukhuset arbetar både araber och judar och patienterna är också från båda folkgupperna. Bilfärden tar inte många minuter och väl framme öppnas porten till familjens hus behändigt med fjärrkontrollen.
Efter att ha hälsat på vår sommarpojke och resten av familjen får vi sätta oss till bords och det blir en god och stor middag som vi aldrig kommer att glömma.
Först bjuder far i huset, som har studerat i Italien, på pasta med tomat och tonfisksås, en rejäl portion. Sedan bärs det in pitabröd, humus och olika sallader följt av grillad kyckling på spett och kebab.
Vi börjar bli ganska mätta men nu kommer det lamm på spett. Nå, när det nu bjuds så...
Mätta och nöjda ser vi förvånade på när det bärs in rejäla lammkotletter... Tackar som bjuder! När vi nu är igång så nog får vi ner ännu några kyckling spett, men sen måste vi tacka nej. Det finns gränser för allt.
Det är dags för efterrätt, frukter i massor, dadlar, mandariner, äpplen...
Sedan flyttar vi oss till vardagsrummet för att dricka kaffe, te och tårta.
Våra värdar hade egentligen inte behövt föra hem oss med bil. De kunde bara ha öppnat porten och rullat oss ner för backen, men naturligtvis fick vi skjuts till hotellet.
Vår första kväll i Nasaret var verkligen lyckad, vi fick träffa en trevlig familj och vi fick god mat. Nu var vi riktigt laddade för att börja vår vandring, men först måste vi sova och smälta maten.

Fauzi Azar Inn, Nasaret

tisdag 12 april 2011

Fayyads rådgivare:Missilattacken mot skolbussen inte så allvarligt

En FN rapport säger att palestinierna är redo för självständighet och premiärministr Fayyad och hans arbete prisas.
Ett exempel på hur man tänker inom de palestinska myndigheterna får man i denna intervju med Fayyads politiska rådgivare Omar Al-Ghoul.
Han kritiserar Israels attacker mot Hamas och säger att raketattacken mot den israeliska skolbussen, där en pojke (Daniel Viflic 16 år) skadades och är i kritiskt tillstånd, inte var så allvarlig.
Fayyad`s political advisor: Israel uses Hamas missile attack on school bus as excuse for war crimes

Vår i Israel (del 2)


Vår i Jerusalem

Fredag morgon, vår första dag i Israel. Det har regnat under natten och det är kyligt, bara några plusgrader. Det som är bra med att vara såhär långt söderut är att genast som solen tittar fram blir det ändå varmt, sommar för en nordbo.

En del gator är avstängda i dag, man springer nämligen Jerusalem-maraton, det betyder att trafiken är mer kaotisk än vanligt. För deltagarna är det kanske bra att det inte är så varmt.

På eftermiddagen tittar solen fram, lämpligt väder för en promenad. Sedan är det dags att börja förbereda sabbatsmåltiden som på kvällen avnjuts tillsammans med våra vänners familj.

Snabbt passerar vår första dag.


Sabbatsmorgonen är lite varmare. Vi kan äta frukost på terassen med utsikt över Jerusalem, läsa lite och njuta av solen. Sedan är vi bjudna på lunch till släktingar.

Lunchen äts utomhus,skönt, snödrivorna där hemma börjar vara bortglömda. Min farbror fyller år idag och det måste vi passa på att fira när vi nu råkar vara på plats. Det är också roligt att träffa kusinerna och deras män och se hur småkusinerna växer och blir fler. Att vara småbarnsförälder i Israel är åtminstone inte lättare än i Finland. Vi har det bra med vår långa föräldra- och vårdledighet.Det är något vi borde exportera.

Efter god mat och samvaro drar vi vidare. Tillsammans med våra vänner promenerar vi genom Gamla stan: Jaffaporten, de armeniska och judiska kvarteren. Den återuppbyggda Hurvasynagogan reser sig ståtligt mot skyn, första gången jag gick här fanns det bara en båge som påminde om den förstörda synagogan. Vidare till Klagomuren och tillbaka genom basarkvarteren där butikerna är öppna trots att det är sabbat.

Ännu en dag börjar lida mot sitt slut. I morgon börjar det som vi egentligen är här för. Tillsammans med våra vänner skall vi ta oss till Nasaret för att därifrån göra en fotvandring till Kapernaum.

Vår i Israel (del 1)

Tillsammans med min fru hade jag möjlighet att besöka Israel i månadskiftet mars - april. Huvudmålet med vår resa var att göra en fotvandring från Nasaret till Kapernaum, men vi ville också besöka vänner och släktingar i Jerusalem och vistas några dagar på stranden i Netanya. Trots att mina blogginlägg vanligen handlar om de senaste nyheterna från Israel har jag tänkt skriva några inlägg som grundar sig på tankar och händelser vi fick vara med om på vår resa. Jag tror det kan hjälpa till att visa på en annan sida av Israel, vardagen långt borta från världspolitiken.

Att flyga Jag tycker inte om höga höjder, men det gäller bara när jag har fötterna på jorden. Att sitta i ett flygplan på 10 000 meters höjd är inget problem. Jag tror att det beror på att när flygplanet lyft är det inte jag som ansvaret. Jag kan inget annat göra än sitta på min plats och lita på att piloterna, teknikerna och flygledarna gör ett bra jobb och vet vad de håller på med. Att de tryggt får ner det som de tagit upp i luften. Annat är det när jag står och ser ut över ett 100 meter djupt stup men det får jag återkomma till...

Eftersom det inte är någon större prisskillnad på att flyga eller ta tåg till Helsingfors bestämde vi oss för att denhär gången flyga hela vägen till Israel, vilket betyder 3 flygturer: Karleby - Helsingfors - Riga - Tel-Aviv. När vi landade i Helsingfors blåste det i vindbyarna 23m/s vilket betydde att det lilla flygplanet skakade och gungade under inflygningen, men piloten var skicklig och planet landade mjukt och exakt i rätt vinkel. Trots det hörde jag att passageraren framför oss förklarade att hon kommer att ta tåget tillbaka hem. I Riga rådde samma väderförhållanden och landningen var en upprepning från Helsingfors.

När vi startat från Riga kom kaptenen med den uppmuntrande upplysningen: "We will have some problems..." Kraftig turbulens under den senare delen av resan utlovades. Vi märkte dock inte mycket av den turbulensen för vi satt bredvid en ung judisk kvinna som var på väg till Israel för att ordna sitt bröllop och min fru och hon samtalade ivrigt under resans sista två timmar.Det var ett sådant sammanträffande som man ibland får vara med om, när artighetspratet snabbt övergår i ett riktigt samtal om viktiga saker. En tidigare okänd person känns plötsligt som en god vän.


De två sista timmarna av resan gick därför snabbt och det kändes som om det bara gått en kort stund när vi kunde höra av motorljudet att vi höll på att gå in för landning. Men plötsligt varvades motorererna upp igen och kort därefter hördes kaptenens röst: "Inget att oroa sig för vi flög på fel höjd och skall bara göra en extra runda..." Jag som trodde att flygen noggrant dirigerades vid inflygningen.. inte borde det väl vara möjligt att flyga på fel höjd i närheten av ett hårt trafikerat flygfält? Men tydligen är det möjligt. Efter den extra rundan kom vi på nytt in för landning och nu var vi tydligen på rätt höjd men vid själva landningen verkade det som om planet i några långa sekunder stod och vägde, vänstra sidans däck var i kontakt med marken men vilken del var näst i tur att röra vid landningsbanan? Vänstra vingspetsen eller högra sidans däck? Vingen rörde inte vid marken och landningen lyckades.


Äntligen fick man sträcka på benen och stiga ut i den varma israelsika nattluften. Men ... regn och riktigt ordentligt med regn och ganska kyligt, det var ju också ett välkomnande. Passkontrollen avklarades snabbt denhär gången och vår gode vän stod och väntade på oss när vi fått vårt bagage.Hon har kört sträckan mellan flyfältet och Jerusalem otaliga gånger under de tre år som hon och hennes man arbetat i Israel ( de har haft många besök!) och på mindre än en timme var vi hemma hos våra vänner.


Flyget hem var odramatiskt men det som väckte min uppmärksamhet var säkerhetskontrollerna. På flygplatsen i Israel finns det väldigt många som arbetar med säkerhetskontollerna, eller egentligen verkar det som om ungefär hälften av personalen arbetar och resten står och pratar eller flirtar med varandra.Den del som arbetar verkar också ha många andra uppgifter och det är bara ibland som de hinner ta sig an passagerarna i den allt längre kön. I en ovan betraktares ögon verkar det inte finnas något system eller ordning på säkerhetskontrollerna, vilket kanske också är meningen. Som positiv kommentar måste nämnas att flickan som intervjuade oss var artig, trevlig och glad.


Metalldetektorerna väckte också mitt intresse. På flygplatsen i Israel gick vi genom alla metalldetektorer utan problem. Men efter att ha gått igenom dem och suttit på Air Baltics flyg till Riga gav metalldetektorn på flygplatsen i Riga utslag när min fru passerade. Hon kroppsvisiterades noggrannt två gånger. Naturligtvis utan att man hittade något som förorsakade utslaget. Efter att ha flugit vidare var det min tur att fastna i metalldetektorn i Helsingfors.Efter två slarviga kroppsvisiteringar kommenterade jag till säkerhetsvakten att metalldetektorena verkar vara opålitliga. Han nickade och sade att de verkar ge utslag lite när och hur som helst.


Vätskor på flyget Efter säkerhetskontrollen i Israel köpte vi en flaska vatten och en flaska vin och satte det i handbagaget för att ta med det på flyget. Inget problem det gick hur bra som helst. Men i Riga var det mellanlandning och planbyte vilket betydde en ny säkerhetskontroll. Och genom säkerhetskontrollen får man inte ta några vätskor i handbagaget trots att man redan gått genom kontrollen i Israel, upplyste oss säkerhetsvakten vänligt men bestämt.Vad göra? Vi drack upp vattnet och slängde vinflaskan i papperskorgen. (Jag ångrade mig senare, att vi inte öppnade den och bjöd våra medpassagerare).


Efter säkerhetskontrollen kunde vi igen om vi ville köpa så mycket vatten och vin som vi orkade bära i handbagaget och ta med oss på flyget. Det märkliga i detta arrangemang är att det är förbjudet att föra vätskor genom säkerhetskontrollen på flygplatsen men inte att föra vätskor med sig på flyget. Märkligt är också att jag kan ha med mig vätskor på Air Baltics flyg till Riga men när jag vill flyga vidare med samma bolag kan jag inte längre ha med mig samma vätskor. Det måste vara väldigt skarpa hjärnor som tänkt ut de lagar och förordningar som reglerar detta.



Regn och sol, nytt och gammalt


måndag 11 april 2011

Fördömande och stöd för terrorism

Palestinian Media Watch visar i sina senaste bulletiner hur de palestinska ledarna, president Abbas och premiärminister Fayyad, fördömer terrorism när de talar till israeler, men prisar terrorister när de talar till palestinierna.

Abbas:Utan tvekan, jag är emot det. Jag fördömer denna åtgärd (att man namngav ett torg efter en terrorist, Mughrabi)


Samme Abbas : Naturligtvis vill vi namnge ett torg efter henne... Vi genomförde en militär aktion, kan jag då senare förneka allt vad vi gjort?


Abbas's duplicity about his support for honoring terrorist Dalal Mughrabi



Fayyad
: På eftermiddagen fördömer han terrorattacken mot en buss i Jerusalem men samma förmiddag hedrade han självmordsbombare.

Fayyad's duplicity about support for terroron day of Jerusalem bombing
Fayyad condemned Jerusalem bombing Wednesday afternoon: "I condemn this terror operation in the harshest terms,no matter who stands behind it.

"Fayyad praised Palestinian terrorists Wednesday morning: "I will not fail to mention with honor and admiration the resolve of the female prisoners, the fighters, and of all the prisoners of freedom who are imprisoned in the Israeli prisons, experiencing indescribable suffering. This requires that all of us intensify the effort to ensure their liberation from the occupation's chains and from the abuse of its [Israel's] executioners."
In a radio speech,

Fayyad then specifically named the following terrorists:
Qahira Al-Sa'adi, who drove suicide bomber to attack killing 3 in Jerusalem in 2002.
Irena Sarahneh, who drove suicide bomber to attack killing 2 and injuring dozens, in Israeli city Rishon LeZion in 2002. Iman Ghazawi, who in 2001 placed a bomb at the central bus station in Tel Aviv that was discovered before it exploded. Latifa Abu Zara'a, who in 2003 smuggled a bomb into Israel for suicide terror attack that was uncovered before it was implemented.

PA honors terrorist serving 30 life sentences for Passover murders

PA minister visits family of terrorist who planned Passover Seder bombing that killed 30 Israelis

PA Minister of Prisoners' Affairsand Fatah movementcontinue to glorify female terrorists

One third of Palestinians support murder of five Israelis in their home
A joint Israeli-Palestinian poll has found that a third of Palestinians surveyed said that they supported the attack in which five members of an Israeli family were stabbed to death last month.

BBC kritiseras av CAMERA

CAMERA (Committee for Accuracy in Middle East Reporting in America ) beskriver i följande video hur BBC bryter mot sina egna regler i en vinklad rapport om situationen i Jerusalem.

söndag 10 april 2011

HAMAS: Yesterday, Today and Tomorrow

En färsk publikation från THE SIMON WIESENTHAL CENTER skrivan av Dr. Harold Brackman beskriver Hamas historia och målsättning. (på engelska)

HAMAS: Yesterday, Today and Tomorrow— NO PARTNER FOR PEACE

Conclusion: Why “Moderating” Hamas Won’t Work
In the wake of 9/11 and the International Quartet’s 2002 issuance of a “road map” for Mideast peace, European governments joined the U.S. in blacklisting Hamas’ political, as well as military wings, for refusing to renounce violence and recognize Israel. Following Hamas’ victory the January 2006 Palestinian elections in Gaza—when Hamas again refused to adopt non-violence and negotiate peace with Israel—western governments imposed new sanctions, cutting off economic aid.66 Yet at the same time, momentum in key western academic and policy-making circles has been growing to “engage” Hamas (as well as its parent organization, the Muslim Brotherhood) on the theory that it can be “moderated” through negotiation, especially now that it supposedly faces the necessities of pragmatism and compromise in governing Gaza. Hitler wasn’t “moderated” when respectable interests both inside and outside Germany tried to “engage” him during his 1932- 1933 rise to power. But Hamas, we are told, is nothing like Hitler—he was “a total spoiler” while they are only a “limited spoiler”—and this time the result of “engagement” will be different.67 One line of argument, that Hamas is capable of “moderation”, points to its nine “ceasefire” offers since 1993. The term of art in Islam for a truce is hudna for a mutually binding cessation of hostilities which the Prophet Mohammed endorsed when there was hope an opponent might convert to Islam or when a Muslim army was too weak to expect immediate victory. In fact, until 2003 in the run up to local Palestinian elections when it first used the term hudna, Hamas invariably employed instead the weaker term tahdiyah or period of “calm” in offering a temporary, nonbinding halt to fighting. Then, in the runup to its dramatic 2006 election victory, Hamas began talking about a five or ten year hudna with Israel. The closest this ever came to realization was the much shorter, tentative informal agreement between Hamas and Israel during the second half of 2008—which Hamas abruptly and unilaterally ended in December 2008 with a renewed barrage of 300 missiles targeting Southern Israel and triggering Operation Cast Lead, 19 Israel’s three-week preventative incursion into Gaza. There never was and is not now a “hudna” of demonizing Israelis.68 On the way to winning the 2006 elections, Hamas took credit for Israel’s unilateral withdrawal from Gaza and for killing “the Oslo process.” In power, Hamas in Gaza violated every promise made by its “Change and Reform” election ticket by creating what the London-based ash-Sharq al Awsat newspaper called “A Lawless Authority.” It started a process of “Talibanization” by brutally suppressing real and perceived enemies of Islam more much systematically than had Arafat’s Fatah ever had, not even sparing the tiny Eastern Orthodox Christian institutions where at least one nun was frightened into converting to Islam. Christian attempts to appease Hamas have never worked. As Benjamin Netanyahu put it, “Today Hamastan has been formed, a proxy of Iran in the image of the Taliban.”69 Hamas continued to use its network of tunnels from Sinai that yielded $140 million in revenue and facilitated Iranian arms imports that have made Gaza an armed camp. When Egypt responded to Israeli and American pressure by doing something about smuggling, Hamas gunmen in January 2008 destroyed two thirds of the wall separating Sinai from Gaza. Only gradually did the Mubarak regime resume movement toward fulfilling its obligations under the Egyptian-Israeli peace treaty to control the border in order to cut off arms shipments. As Jonathan Schanzer writes, “It was clear that any blockade designed to weaken Hamas through financial, and ultimately political, measures was in Egypt’s hands.”70 From the time of its 2006 election victory and subsequent short but violent fitna (civil war) crushing Fatah in Gaza, Hamas’ leadership—from Khalid Mishal in Damascus on down—have made it clear their objective of destroying Israel was irreversible and nonnegotiable: “The blood of our martyrs will not be wasted on the negotiating table.” As if to under-score this, they launched one more suicide attack on Dimona in February 2008. Hamas fired its first rocket into Israel in 2001. During 2007 alone, Hamas fired 1,200 rockets from Gaza, 800 of which landed in Southern Israel. According to Steve Erlanger in the New York Times, they also further intensified their anti-Semitism. Despite declining popular support from ordinary Gazans disillusioned with an unending war sapping their quality of life, Hamas bided its time, fantasizing about a future industry of “martyrdom tourism,” while rebuilding militarily as best it could in the wake of Operation Cast Lead. It fired 200 more missiles from Gaza between January and May 2009. Between 2001 and 2010, an estimated 10,000 rockets had targeted Israel.71 Then came 2011’s popular Egyptian uprising replacing the Mubarak regime with who knows what. Hamas and its parent, Egypt’s Muslim Brotherhood, know exactly what they want - ultimately, the abrogation of the Egyptian-Israeli peace treaty. But as a preliminary to that, they want Egypt to remilitarize the Sinai as a challenge to Israel and to reopen the Gaza border to the unimpeded influx of Iranian arms shipments including improved missile technology, to bring all of the Jewish State up to Tel Aviv’s suburbs in the range of accurate, powerful rockets. 20 By “engaging” Hamas as well as Egypt’s Brotherhood, there will indeed be a transformation of the Middle East—but not toward the desired result of “moderation.” Hamas is the crunch point where the competing Iranian-Syrian-Hezbollah axis meets the Saudi-Egyptian camp. Engaging Hamas and the Brotherhood will trigger a tectonic shift against the vital interests of both Israel and the U.S. Quoting Osama bin Laden, Lee Smith in his new book argues that the smart money in the Middle East is already betting on the Iranian “strong horse” in the regional power politics derby. This outcome would transform Israel into “the weak horse”, unable to deny Hamas the ultimate prize it seeks: the destruction of the Jewish State.72 About hopes to moderate Hamas, Smith comments: [T]here is little evidence that radicals are made moderate by having to solicit votes and govern. History shows that the reverse is true— radicals radicalize politics.”73 As Giulio Meotti provocatively writes in A New Shoah: The Untold Story of Israel’s Victims of Terrorism (2010): “The silence of Chelmno and the silence after a suicide bombing, the Zyklon B of the Nazis and the explosive belts of Hamas have this much in common: the total destruction of the victim.”74 But there the analogy ends. Israelis aren’t going anywhere and Israel will never disappear. Israeli security expert Avi Dichter puts it this way: “My parents lost their whole family during the Holocaust and they came to Israel. I don’t have any intention of going anywhere, and believe me it’s not going to happen. It is a question of time. What will happen first? Are we going to get tired or are they going to get tired? I can assure you, we are not going to get tired.”75