Hur går det med fredsprocessen?

Många frågar sig hur fredsprocessen mellan Israel och palestinierna kommer att fortsätta efter att Benjamin Netanyahu och Likud vann parlamentsvalet i Israel.
Faktum är antagligen att när det gäller fredsprocessen har det inte så stor betydelse om vänstern, centern eller högern regerar.
Under de senaste 15 åren har vänsterns Ehud Barak förhandlat med palestinierna, likaså centerns Ehud Olmert och högerns Benjamin Netanyahu.Resultatet har alltid uteblivit trots att Israel upprepade gånger varit redo till kompromisser och till att avstå från landområden som de enligt internationella avtal har rätt till.
Problemet verkar finnas på den andra sidan.
Israel är en demokrati där ledarna byts ut med några års mellanrum.
Palestinierna däremot har en president för de palestinska myndigheterna som sitter kvar trots att mandatperioden gick ut för flera år sedan. Parlamentet fungerar inte och också mandatperioden för den har gått ut för länge sen.
När det gäller fredsförhandlingarna är det inte de palestinska myndigheterna som förhandlar utan PLO har ensamrätt  att representera palestinierna. Det gör situationen lite komplicerad, men i praktiken är det gamla PLO ledare med Mahmoud Abbas i spetsen som sitter på alla viktiga poster även om det bakom kulisserna pågår en intern maktkamp inom PLO och Fatah. Situationen blir inte enklare av att Gaza styrs av terroristorganisationen Hamas, en rival till PLO, som motsätter sig alla förhandlingar.
Frågan man egentligen borde ställa är: Hur skall fredsprocessen kunna gå framåt så länge de gamla PLO ledarna och Hamas håller fast vid makten? Ledarna för PLO har upprepade gånger visat att de inte är beredda att kompromissa. De säger klart ut att de inte erkänner Israel som judarnas hemland, de bryter mot ingångna avtal, de uppmuntrar till våldshandlingar och de gör det väldigt klart att de anser att hela Israel egentligen är Palestina som förr eller senare skall erövras. Hamas har samma målsättning och är inte rädd att i klartext säga att våld är enda vägen att nå målet.
Israels premiärminister Netanyahu gjorde under valkampanjen ett uppmärksammat uttalande där han sa att det inte kommer att bli några tillbakadraganden och eftergifter, saken är irrelevant i den nuvarande situationen i Mellanöstern.
Senare har han förklarat att en demilitariserad palestinsk stat som erkänner den judiska staten fortfarande är ett mål, men för att nå det målet måste omständigheterna förändras.
En omständighet som antagligen måste förändras är att palestinierna måste få nya ledare som ser det som viktigare att kämpa för den egna befolkningen än att kämpa mot Israel och judarna.
Tyvärr finns det inte så stora förutsättningar att sådana ledare skall växa upp i det palestinska samhället där myndigheterna framställer terrorister som de största hjältarna och målet är att "offra sitt blod för att befria Palestina".
Det är på detta område omvärlden kunde göra en insats för fred på lång sikt.Bind det omfattande ekonomiska stödet till de palestinska myndigheterna till kravet att hatpropagandan mot Israel och våldsfixeringen måste bort samt mänskliga rättigheter respekteras!
(Publicerad som debattartikel i Österbottens Tidning och Hufvudstadsbladet)