söndag 29 september 2013

Iran

Efter Irans nye president Rohanis tal inför FN och telefonsamtal med Obama verkar en del tro att det skett en dramatisk förändring i Irans politik.
Men faktum är att hittills är det bara retoriken som förändrats, inget annat.
Rohani var under åren 2003-2005 Irans chefförhandlare angående Irans kärn(vapen) program.Programmet utvecklades under hans tid samtidigt som han lurade västvärlden i förhandlingarna.
I presidentvalkampanjen hänvisade han till ovanstående som en orsak att välja just honom till president.
En annan sak man bör komma ihåg är att den egentliga makten inte finns hos presidenten utan hos de religiösa ledarna.
Det ligger naturligtvis i västvärldens intresse att nå en diplomatisk lösning på konflikten med Iran angående deras kärnprogram. Därför är det viktigt att nu behålla lugnet, inte låta lura sig av vackra ord utan se om det finns någon täckning för orden i verkligheten.
 Hittills har Iran skickligt använt ord för att köpa sig mera tid, lite pessimistiskt kan man anta att det är det man håller på med nu också.

Rohani talks about peace and wages war in Syria
STOP THE BOMB coalition warns against concessions to the Iranian Regime
"STOP THE BOMB spokesperson Michael Spaney comments: "The Iranian president  Rohani  has deceived the West in the past about the nature of Iran's nuclear program. His approach is smarter than Ahmadinejad’s. However, the aim of an atomic bomb is the same. It is therefore extremely important that the German Government and its partners remain firm in exerting pressure on the Iranian regime before Iran can reach the nuclear break-out. The sanctions are effective. Without pressure, the regime does not move one inch. "

 "...The litmus test of change for the regime ist to stop the terror against its own population. But  beyond the tactical release of some political prisoners that is not the case. In September alone, more than 50 Iranians were executed, six people on the very day of Rohanis UN speech. "While Rohani eloquently laments an imaginary Irano- and Islamophobia, he showed no willingness for reconciliation towards its own society," says Michael Spaney. "But how can one trust the peace gestures of a president who leads the war against his own people?"

Läs också:
Hopp om förändring i Iran är naivt (Hiwa Abdelzadeh)
 "Det finns en avgörande faktor vad gäller Iransk politik som hindrar alla former av försök till demokratisering. Det politiska systemet, inom vilket samtliga politiska krafter verkar vare sig de kallar sig för reformister eller konservativa, tillåter inte förändringar som banar väg för demokratisering, dvs. dess upplösning. Alla inom systemet upprätthåller det. Mycket av omvärldens hopp härrör från misstaget att blanda ihop maktkamp inom systemet med motstridande politiska idéer.
Många Iran-kännare talar gärna om hur den reella makten ligger i den högste ledaren Khameneis händer. Förvisso är det en bra beskrivning av den politiska strukturen i Iran. All makt utgår från Khamenei och presidenten är en minimal maktfaktor. Men utan stöd från det revolutionära gardet (IRGC) skulle han inte kunna utöva sin makt..."

Iran har inte ändrat sig angående Förintelsen


Analysis: Rouhani drives wedge between Netanyahu, Obama on Iran issue 


‘Trust, but verify’ in Persian (Jerusalem Post)
‘Trust, but verify,” or its Russian equivalent, “doveryai, no proveryai,” was a saying US president Ronald Reagan favored during arms control negotiations with the USSR’s Mikhail Gorbachev.

Eventually, negotiations bore fruit and both superpowers destroyed thousands of nuclear and conventional ground-launched ballistic and cruise missiles of intermediate ranges.


...“Trust, but verify” helped end the Cold War between the US and the USSR. We should not rule out the outside chance that the same combination of openness to diplomacy and dialogue and strict adherence to due diligence will pay off in negotiations with Tehran. But while Gorbachev was presiding over a USSR on the verge of collapse, the mullahs running the Islamic Republic, though smarting from economic sanctions, have too many reasons to press ahead with their drive for nuclear weapons capability.

Inga kommentarer: