Enligt tidningsuppgifter bojkottar Danske bank israeliska banker och Nordea verkar vara på väg i samma riktning.
Uppdaterad: OBS! Jag kontaktade Sasja Beslik, chef för ansvarsfulla investeringar på Nordea och han säger att Nordea inte bojkottar israeliska banker utan man för i vanlig ordning en dialog med dem för att förstå det sammanhang de verkar i.
Danske bank uppger att de svartlistat Bank Hapoalim för att den finansierar byggande av illegala bosättningar i de ockuperade palestinska territorierna på västbanken.
Tyvärr verkar ledningen för bankerna inte veta vad de talar om.Judarna har enligt internationell lag (från San Remo konferensen och stadgarna för Palestina mandatet rätt att bygga och bo i Judéen och Samarien (västbanken). Dessutom existerar det inget ockuperat palestinskt territorium utan det är fråga om ett område som i internationella avtal lovats till judarna och som Israel och palestinierna som bäst håller på att förhandla om var gränserna för en eventuell nybildad palestinsk stat skall dras.
Det finns alltså inga sakliga argument för att svartlista och bojkotta israeliska banker som har kunder i området.
Det är enbart fråga om ett politiskt beslut som grundar sig på judehat och okunskap.
Ifall bankerna vill blanda sig i politik finns det nog objekt, men vad jag vet så har bankerna inte svartlistat turkiska banker som har kunder på Cypern och i det fallet är det fråga om en verklig ockupation, samma sak gäller marockanska banker som har kontakter till verksamhet i det ockuperade Väst Sahara.
Bankerna kunde också avbryta all samarbete med ryska och kinesiska banker och stora delar av muslimvärlden eftersom dessa inte respekterar mänskliga rättigheter.
Frågor jag nu vill uppmana dig att fundera på:
Är vi beredda att stöda Israel enbart i teorin eller får vårt stöd praktiska konsekvenser?
Kan vi med gott samvete var kund hos och använda en bank som bojkottar israeliska banker?
Den som väljer att bojkotta de bojkottande bankerna uppmanar jag att också låta bankerna veta orsaken till eventuellt bankbyte och andra åtgärder.
När förföljelsen av judarna tog fart på 1930-talet var bojkott av judiska företag en av de första åtgärderna.Mönstret upprepas.
Danish bank boycotts Bank Hapoalim, Swedish bank asks for clarification on settlements (Jerusalem Post)
Nordea ser över Israel-innehav (SvD)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar