onsdag 3 september 2025

Israel i Bibeln och i dag


En lång text om Israel som förhoppningsvis kan hjälpa någon kristen att bättre förstå Israels roll i Guds frälsningsplan för mänskligheten och dagens förvirrade situation.

Jag kommenterar 

1) Den andliga sidan: Bibelns syn på Israels folk

2)Välsignelse och förbannelse

3) Antisemitismen

4) Medias, FN:s och andra grupper opålitlighet när det gäller Israel

1)  Den andliga sidan/ Bibelns syn på Israels folk

Genast efter syndafallet tillkännager Gud att han kommer att frälsa/rädda mänskligheten från den omöjliga situation hon hamnat i efter syndafallet. ( "...kvinnans avkomma som skall krossa ormens huvud och den skall hugga honom i hälen.")

Guds plan börjar ta form inför bibelläsarens ögon när Gud kallar på Abraham och ger honom tre löften som frälsningsplanen vilar på. Man kan säga att hela Bibeln sedan handlar om, beskriver och förklarar hur planen går mot sin fullbordan.

De tre löftena handlar om att 

a) en frälsare, Messias, skall komma från Abraham. 

b)Ett stort folk skall komma från Abraham, ett folk som Gud har utvalt att få lära känna honom. Ett folk som får ta emot Guds Ord och förvalta det. (Både det skrivna ordet och  Ordet som blev kött. Frälsningen kommer från judarna, säger Jesus. Joh 4:21)

c) Platsen för Guds agerande fastställs. Folket får Israels land att bosätta sig i. Landet och speciellt Jerusalem spelar en central roll i frälsningsplanen.

Bibeln är väldigt klar med att frälsningsplanen och judarnas roll inte tog slut i och med Messias, Jesu födelse, död och uppståndelse. Messias skall komma tillbaka med makt och härlighet och han kommer tillbaka till sitt folk, judarna, Abrahams barn. Han kommer tillbaka till Israels land och Jerusalem.

Till och med när vi går så långt fram i tiden som Bibeln  låter oss ana, det nya Jerusalem som kommer ner från himlen, så finns judarna med. Över de 12 portarna till det nya Jerusalem finns namnen på Israels tolv stammar inskrivna och stadens 12 grundstenarna bär de tolv judiska apostlarnas namn. (Upp. 21:12-313)

Frälsaren Jesus, Messias, det judiska folket och Israels land är alla delar av Guds plan att rädda mänskligheten. Att vi människor kanske försöker ändra på detta faktum spelar ingen roll. Gud har sin plan som han uppenbarat i Bibeln och han har makt att förverkliga den.

Bibeln lär oss att Gud älskar Israel på ett speciellt sätt. De är hans ögonsten, (Sak 2:8) relationen mellan Gud och  judarna beskrivs till och med som ett äktenskap (Hos 2:19-20).

Bibelläsaren känner till att Israels folk många gånger vänt sig bort från sin Gud, de har inte varit någon trogen hustru. Under historien har det gått kanske tio ogudaktiga kungar på en from som hållit sig till Gud. Men Gud är trofast och håller fast vad han lovat.

Det samma gäller än i dag. Stora delar av Israels folk lever långt från sin Gud men det hindrar inte Gud att förverkliga sin plan med dem och med mänskligheten.

Ett ord från Hesekiel beskriver situationen: "Så säger Herren: Inte för er skull gör jag detta, ni av Israels hus, utan för mitt heliga namns skull, det som ni har vanärat bland de folk ni har kommit till." (Hes 36:22)

Det blir väldigt märkligt om vi som kristna säger att vi älskar Jesus, judarnas kung och Messias, men samtidigt hatar hans folk, sprider lögner om dem och svartmålar dem.


2)Välsignelse och förbannelse

"Jag skall välsigna den som välsignar dig och förbanna den som förbannar dig" (1 Mos 12:3) Gud riktar orden till Abraham efter att han gett löftena till Abraham och uppenbarat en del av sin frälsningsplan. Om Gud  inte skulle mena vad han säger skulle han inte ha uttalat orden. (Samma ord riktas av Bileam till Israels folk i 4 Mos. 24:9)

Vad betyder det att vara välsignad eller förbannad? De slutliga konsekvenserna kommer fram i Jesu berättelse om domen som han kommer att hålla över folken. (Matt 25:31-)

 Då ska Kungen säga till dem som står på hans högra sida: Kom, ni min Fars välsignade, och ta emot det rike som stått berett för er sedan världens skapelse. 

Den välsignade  får leva i gemenskap med Gud i hans rike i evighet, det är att vara välsignad.

Sedan ska han säga till dem som står på den vänstra sidan: Gå bort från mig, ni förbannade, till den eviga elden som är beredd åt djävulen och hans änglar. 

Den förbannade skiljs från Gud och tvingas leva tillsammans med djävulen.

Den som väljer att välsigna Israel och därmed Guds frälsningsplan för mänskligheten, samarbetar med Gud här i tiden och blir välsignad i evighet.

Den som inte accepterar Gud val och hans plan, som förbannar den, han blir förbannad.

Här får vi hoppas att Guds nåd genom det Jesus gjorde är större än vad vi kan begripa och ana. Alla har vi ju syndat och gått miste om härligheten från Gud (Rom.3:23)

Välsignelse och förbannelse kan säkert också ges redan under den tid vi nu lever .

Ett exempel man kan fundera över: När judarna fick tillbaka sitt land och utropade sig självständig 1948 hade grannstaterna två möjligheter. De kunde välsigna den nya judiska staten och samarbeta med den. Om de hade gjort det är det möjligt att Mellanöstern skulle ha blomstrat och  blivit ett ekonomiskt och politiskt maktcentrum med välmående invånare.

Men grannstaterna valde att förbanna och motarbeta Israel. Resultatet: 

Libanon har varit splittrat och genomlidit inbördeskrig och krig mot grannstaterna och har under långt tid hållits som gisslan av terroristorganisationen Hizbollah.

Syrien är knappt ett land mera efter år av inbördeskrig och stora delar av befolkningen har flytt från landet eller inom landet.

Irak, ett land i kaos och splittring.

Saudi Arabien, ett land helt under islam där invånarna saknar  medborgerliga och politiska rättigheter.

Egypten och Jordanien, båda har slutit fred med Israel och länderna klarar sig bättre än de ovannämnda men ingen av dem är speciellt framstående eller framgångsrik på något område.

Är grannstaternas bedrövliga utveckling bara en tillfällighet eller slår förbannelsen tillbaka?

Vi har ändå problem på närmare håll. Finland har t.ex. i FN röstat för att Israel måste tvångsförflytta ca en halv miljon invånare från Judéen, Samarien och Jerusalem. Det går rakt emot Guds ord och hans löften till det judiska folket (dessutom mot en rad internationella överenskommelser) . Det är inte att samarbeta med Gud utan att samarbeta med djävulen och hans försök att sabotera Guds plan.

Vad blir följderna för Finland? Den som lever får se, men Gud är trofast och håller vad han lovat.

Den som är vis väljer att samarbeta med Gud. Jesus, Gud folk och hans land är alla del av Guds plan för vår räddning.


Precis som djävulen frestade och antastade Jesus när han gick här på jorden sätter djävulen också in sina attacker mot det judiska folket och deras närvaro i sitt land. Detta eftersom han bättre än vi människor inser att det judisk folket och deras närvaro i det land Gud lovat till dem är det sista stora hotet mot honom. När judarna är på plats i landet och hedningarnas tid går mot sitt slut då närmar sig slutet för djävulen och Messias återvänder, inte som tjänare utan som Konung med makt.

3)Det för oss in på ämnet antisemitism.

Egentligen skulle det kanske vara enklare att använda termen judehat när människor och grupper ljuger om, förnedrar, svartmålar, förföljer och dödar judar. Men antisemitism är den term man använder för fenomenet i dag.

Antisemitism genom historien:

Genast när Gud slöt förbundet med Abraham slog samma makt som fick människan att synda i paradiset till för att igen förstöra Guds verk. Det står i 1 Mos.15:11 att rovfåglar slog sig ner på de döda djurkroppar som skulle bekräfta förbundet. Det var någon som ville förhindra Guds plan med sitt folk.

En översikt hur hatet mot judarna och djävulens agerande tagit sig uttryck under historiens lopp:

- Farao i Egypten försökte  ta livet av Israels folk. (2 Mos 1:16)

- Haman i Babylon försökte ta död på det judiska folket (Esters bok)

- Grekerna försökte förhindra judarna att hålla fast vid sin tro. (Mackabeerböckerna)

- Romarna tvångsförflyttade judarna bort från sitt land och förstörde templet. De gav också nya namn till landet och Jerusalem.

- Om vi håller oss till Europa så förföljdes judarna under århundradenas lopp i land efter land, både av den värdsliga makten och kyrkan. Judarna fördrevs från England, Spanien, Portugal, Frankrike, Ungern...

- Korsfararna förnöjde sig med att döda judarna på väg till det heliga landet.

- Lögner spreds om att judarna förgiftade brunnar och dödades kristnas barn vilket ökade hatet mot judarna.

- Luther skrev texter som utmålade judarnas som onda och uppmanade till att de skulle behandlas därefter.

- Hitler verkställde  under Förintelsen mycket av det som Luther uppmanat till.

Man trodde allmänt att efter Förintelsen hade antisemitismen försvunnit. Men mer fel kunde man inte ha tagit.

Antisemitismen i dag är antagligen värre och mer utspridd över hela världen än den någonsin varit tidigare.

- Three quarters (76%) of respondents in the Middle East and North Africa believe most of the 11 tropes to be true.
 - Around half of the respondents in Asia (51%), Eastern Europe (49%), and Sub-Saharan Africa (45%) harbor high levels of antisemitic attitudes. 
- The Americas (24%), Western Europe (17%), and Oceania (20%) have relatively lower levels of antisemitic attitudes, yet still around one in five adults harbor these sentiments.

Det finns en deklaration författad av International Holocaust Remembrance Alliance  (IHRA) som förklarar vad som anses vara antisemitism. Deklarationen är undertecknad av 35 nationer däribland av Finland, de flesta europeiska staterna, Australien, USA och Kanada.

IHRA:

“Antisemitism är en bestämd uppfattning om judar som kan uttryckas som hat mot judar. Språkliga och fysiska uttryck för antisemitism riktas mot judiska eller icke-judiska personer och/eller deras egendom samt mot judiska institutioner och religiösa samlingsplatser.” 

IHRA: Nutida exempel på antisemitism i offentliga sammanhang:

- Förneka det judiska folket dess rätt till självbestämmande, till exempel genom att hävda att existensen av en israelisk stat är ett rasistiskt verk.

- Ägna sig åt dubbelmoral genom att av avkräva Israel ett uppträdande som inte förväntas eller avkrävs något annat demokratiskt land.

- Jämföra Israels nuvarande politik med nazisternas politik.

- Anse att judarna är kollektivt ansvariga för staten Israels ageranden

Kritik mot staten Israel kan alltså vara antisemitisk men behöver inte alltid vara det.

Kritik som grundar sig på fakta och är i linje med hur man behandlar andra demokratiska stater är naturligtvis inte antisemitism.

Däremot är det fråga om antisemitism när man som palestinska ledare, Turkiets president och FN tjänstemän (Albanese) jämför Israels agerande med nazitysklands.

Problemet med den kritik som riktas mot Israel i nyhetsmedia och insändarspalter är att den till största delen baserar sig på lögner. Människor, även journalister, bryr sig inte om att ta reda på fakta utan sprider okritiskt uppgifter från FN och olika mänskorättsgrupper  och till och med från  Hamas utan att kontrollera fakta.

Ett annat problem är att man ställer krav på Israel som inte ställs på andra demokratiska stater i liknande situationer, eller att man fördömer Israel för saker som inga andra fördöms för. (Att 2-3 civila dödas per 1 stridande är normalt i krigssituationer likt dem i Gaza, trots att dödstalen är "normala" i Gaza anklagas Israel dagligen för folkmord)

Media och människor över lag har lätt att ta avstånd från den antisemitism som förekommit under historiens lopp.

Problemet är att när samma lögner som spridits om judarna i tusen år kommer i en modern version sviker omdömet. Man ser inte lögnerna och det gör att annars  kloka människor och ledare gör helt irrationella uttalanden och beslut.

Att det kan vara på detta sätt beror enligt min uppfattning på att det är fråga om en andlig kamp. Djävulen som redan från början bekämpat Guds plan för mänskligheten har varit verksam genom historien och är det fortfarande. Jesus kallar honom för Lögnens fader, en mördare i vilken det inte finns någon sanning. (Joh 8:44)

Idag  kan man säga att vi lever i lögnens tid, vi omges av lögner som kanske aldrig förr. Det kräver att vi är försiktiga så att vi inte blir vilseledda och att vi anstränger oss lite för att söka sanningen.


4) Medias, FN:s och andra grupper opålitlighet när det gäller Israel

Man kan inte lita på medias rapportering om vad som händer i och kring Israel. Man kan inte lita på resolutioner och uttalanden från FN och dess olika organ. Man kan inte lita på olika mänskorättsgruppers uttalanden om Israel.

Hur kan jag säga så? Därför att jag i tiotals år följt med vad om händer i Israel och vad som förmedlas till oss av de ovannämnda. Att säga något annat skulle göra mig till en lögnare.

FN

FN är ingenting annat än summan av sina 193 medlemsstater. En stor del av staterna är inte alls demokratiska och den största gruppen består av de islamska staterna. Tillsammans med sina allierade kan de islamska staterna driva igenom vilka resolutioner som helst angående Israel, vilket de också gör. En stor del av västvärlden lägger ofta ner sina röster eller röstar för resolutionerna mot Israel. Bara en handfull stater står upp för Israel. Därför har FN:s generalförsamling fördömt Israel i fler resolutioner än vad som riktats mot alla de övriga staterna.

Tyvärr är Finlands röstningsförfarande i FN oförklarlig och omoralisk.

Ännu värre blir det när man ser att Finland röstar som Israels fiende Iran och inte alls som demokratin Kanada.







FN:s råd för mänskliga rättigheter är om möjligt en ännu värre aktör när det gäller Israel.

- Rådet har en speciell punkt på agendan där Israel varje år tas upp. Inget annat land behandlas på liknande sätt.

- Rådet har en undersökningsgrupp som granskar Israels agerande. Gruppen sitter på obestämd tid och inget liknande finns för någon annan stat.

- Rådet har en särskild rapportör för de "ockuperade palestinska territorierna "Francesca  Albanese. Hon är känd för sina antisemitiska uttalanden.

                                                             UN Watch rapport


En bild (inte uppdaterad) som visar vilka stater som är med och bevakar mänskliga rättigheter.



                                   Resolutioner riktade mot Israel och mot andra stater.

Ett exempel på FN:s opålitlighet och medvetna lögner.

I maj påstod Tom Fletcher som är chef för FN:s hjälp till Gaza att 14.000 bebisar kommer att dö inom 48 timmar om hjälpen inte kommer fram. Uttalandet var en ren lögn vilket Fletcher tvingades medge.

Hufvudstadsbladet publicerade uppgifterna trots att Fletcher tagit tillbaka dem. (Vilket visar på nyhetsmedias trovärdighet)

FN:s domstol ICJ fördömde Israel i ett rådgivande beslut för en tid sedan. En av domarna i domstolen Julia Sebutinde, lämnade in en avvikande åsikt och en lång förklaring. Den är värd att läsas. Hon konstaterar bland annat att FN och domstolen bara tar i beaktande arabernas/palestiniernas krav. De rättigheter som Israel har beaktas inte alls.

Så, jo, FN är helt opålitlig när det gäller frågor som Israel är inblandade i.

Medias roll

När Islamsk Jihad sköt en raket mot Israel från Gaza misslyckades uppskjutningen och raketen landade på parkeringsplatsen till ett sjukhus i Gaza. Hamas gav ett uttalande där man sade att Israel hade beskjutit ett sjukhus i Gaza och 500 personer hade dödats. Uppgiften förmedlades av finländsk nyhetsmedia trots att Israel förnekade uppgifterna. Oberoende källor bekräftade snabbt att det var Islamsk Jihad som skjutit och att dödsoffren på parkeringsplatsen var omkring 100 personer. 

Detta var inte längre en nyhet värd att rapporteras i Finland. Underkänt för nyhetmedia! Det finns flera liknande exempel.

Nyhetsmedias rapportering av kriget i Gaza kan sammanfattas i följande punkter:

- Israel attackerar och bombar

- Palestinierna är offer, kvinnor och barn dödas av Israel

- Hamas saknas i rapporteringen, det finns ingen fiende, det finns inga strider, det finns inga attacker mot Israel

- Det finns inga israeliska offer varken civila eller soldater

- De kidnappade israelerna förbigås med tystnad

Vid ett av de tidigare krigen i Gaza förde jag bok över ÖT:s rapportering:

-Sedan Hamas avslutade vapenvilan har ÖT publicerat 13 rubriker där Israel nämns som angripare
-Inte en enda rubrik där Hamas nämns som angripare (trots daglig raketbeskjutning mot Israel)
- Åtminstone 9 rubriker som framställer palestinierna som offer
- En rubrik där israeliska lidanden nämns

Följande bilder som påstås säga mer än 1000 ord publicerades under samma tid:

- 33 fotografier publicerades

-32 fotografier föreställer palestinska offer i någon form eller israeliska soldater.

- 1 fotografi av israelisk mor och barn som söker skydd för raketer. Det tog ungefär 2 veckor av kriget innan ÖT publicerade den första (och hittills enda) bilden av situationen på den israeliska sidan.

-  Inte en enda bild av palestinier med vapen i hand publicerades.

Det får räcka som exempel på medias opålitlighet. Även om nyhetsmedias rapportering i sig inte faller under beteckningen antisemitisk bidrar den mycket vinklade, opålitliga och i bland rent lögnaktiga bilden av Israel och dess agerande till den ökande antisemitismen. När Israel dagligen i media beskrivs som ond och ensamts skyldig till att oskyldiga dödas väcker det hat hos många människor.

Tyvärr är media väldigt motvilligt inställd till att här ta sitt ansvar trots att det annars  helt naturligt är nyhetsmedias roll att försöka beskriva händelser så tydligt som möjligt för konsumenterna.

När det gäller mänskorättsgrupper som Amnesty och HRW är det bara att konstatera att de har en Israelfientlig agenda. HRW grundare har kritiserat sin egen grupp just av den orsaken.

Mer om Amnesty kan läsas här:

Amnesty International fortsätter sitt krig mot Israel med ny "rapport"

Här en bild av ett upprop från Amnesty som visar vad de går för. Det är Israel som krigar i Gaza och dödar människorna, Hamas existerar inte i Amnestys värld. Dessutom kommer man med lögnen om folkmord och undviker att upplysa om att folkförflyttningarna, hur smärtsamma de än varit, faktiskt varit till för att skydda civilbefolkningen från de värsta striderna.


Som avslutning:

Israel är inte på långt när en perfekt stat. Där finns goda människor, hjältar både i fredstid och i krig. Där finns också kriminella och onda människor som i alla länder. I krig förstärks antagligen både de goda och de onda egenskaperna vilket kan få dramatiska följder.

Landet är på många sätt ett delat land och ett delat folk. Det finns så många motsättningar. Under den senaste regeringen har dessa motsättningar blivit allt tydligare utan att regeringen verkar göra något för att förbättra situationen. Snarare är det tvärtom. Trots motsättningarna har folket hittills alltid enats när det ställts inför stora hot utifrån.

Israels ledare, både de politiska och militära gör misstag och felbedömningar. (Hamas massaker av över 1000 judar den 7 oktober kunde ha undvikits om inga misstag och felbedömningar gjorts av Israel)

I krig leder misstag till att man själv eller någon annan blir dödad. Det händer tyvärr allt för ofta, men är mänskligt. För övrigt måste vi komma ihåg att krig alltid är smutsigt och grymt, oberoende av vem som är inblandad. Kriga handlar om att döda eller dödas.

När och om vi känner att vi behöver kritisera Israel för deras agerande är det första vi måste göra att ta reda på fakta, och det är alltid inte så lätt.

När det gäller själva kriget är det väldigt få av oss som har den militära skolningen att vi kan bedöma vad som är rätt att göra i olika situationer. Vi har inte heller den information som behövs för en sådan bedömning. Det finns flera militära experter från USA och Storbritannien som säger att den israeliska armén skött sig bättre än vad någon annan armé skulle ha gjort, men det är deras bedömning.

Vi kan också fråga oss om det är bara när Israel är inblandad som vi känner oss manade att kritisera en främmande stat. Hur är det med alla de stater där kristna förföljs och dödas? Höjer vi vår röst och kritiserar och fördömer dessa stater? Om inte så varför?

Judarna är Guds egendomsfolk och Israel hans land, så säger Bibeln. De har varit ett hårdnackat folk, sägs det. Relationen till Gud har sällan fungerat riktigt bra. Men de har en uppgift att fylla i Guds plan för oss alla, och Gud är trofast och helig och håller fast vid sin plan och sina löften. Det kan ligga många svårigheter framför ännu men vi har blivit lovade ett gott slut. I Jesus har vi har fått bli medarvingar tillsammans med judarna och fått del i deras löften. (Paulus Ef.3:6)

För att lära mera kan man kan t.ex. läsa Rom.9-11 Hes. 36-37 Jer. 31 Sak. 12-14 eller varför inte hela Bibeln

Frid till dem som orkat läsa till slutet!