tisdag 14 januari 2014

Sabra och Shatila

Många artiklar om Ariel Sharons död nämner massakern i Sabra och Shatila.
Palestinska ledare gläder sig över Sharons död och säger att han var skyldig till statsterrroismen mot palestinerna i  Sabra och Shatila och att han borde ha ställts inför krigsrätt.
Samma män som anklagande pekar finger mot Sharon är skyldiga till otaliga terrorattacker mot civila israeler och står gärna bredvid frigivna palestinska mördare och hedrar dem som hjältar. Vilket hyckleri!

Under inbördeskriget i Libanon förekom det flera massakrer, Wikipedia räknar upp ett tiotal. Palestinierna var inblandade både som offer och förövare.
Enda orsaken till att människor i allmänhet känner till Sabra och Shatila men inte Karantina, Damur eller Tel al-Zaatar är att man från början kopplat samman Sabra och Shatila med Israel och Sharon.
Sharon var försvarsminister när massakern inträffade och Israel kunde kanske ha förhindrat massakern om israeliska trupper hade handlat annorlunda och  förhindrat den kristna milisen att ta sig in i de palestinska flyktinglägren.
 I inbördeskriget hade palestinierna och de kristna utfört flera massakrer på varandra.Sabra och Shatila var bara en i raden och inga israeler var direkt inblandad utan det var araber som dödade varandra. Samma dödande pågår fortfarande i Libanon, Syrien, Irak osv.
Största lärdomen från Sabra och Shatila är kanske att så länge araber dödar varandra är det ingen som kommer ihåg det men om man på något sätt kan koppla Israel till dödandet etsar det sig fast i minnet för alltid.




 En annan myt som upprepats i samband med Sharons död är att hans besök på Tempelberget förorsakade den andra intifadan.
(De judiska religiösa ledarna har olika uppfattningar om judar får besöka Tempelberget men ingen utomstående borde kunna ställa något sådant krav. Ingen kommer heller på idén att förhindra muslimer att besöka Mecka eller katoliker Rom.)
Redan i Mitchellrapporten ("Report of The Sharm el-Sheikh Fact-Finding Committee") från 2001 sägs det klart och tydligt:"Sharons besök förorsakade inte Al-Aqsa intifadan".

Här kan man läsa om hur de palestinska ledarna förberedde intifadan:
The Sharon visit did not cause the "Al-Aqsa Intifada. - See more at: http://unispal.un.org/UNISPAL.NSF/0/6E61D52EAACB860285256D2800734E9A#sthash.sKdt4hup.dpuf
The GOI asserts that the immediate catalyst for the violence was the breakdown of the Camp David negotiations on July 25, 2000 and the "widespread appreciation in the international community of Palestinian responsibility for the impasse." 7/ In this view, Palestinian violence was planned by the PA leadership, and was aimed at "provoking and incurring Palestinian casualties as a means of regaining the diplomatic initiative."8/ - See more at: http://unispal.un.org/UNISPAL.NSF/0/6E61D52EAACB860285256D2800734E9A#sthash.sKdt4hup.dpuf
The GOI asserts that the immediate catalyst for the violence was the breakdown of the Camp David negotiations on July 25, 2000 and the "widespread appreciation in the international community of Palestinian responsibility for the impasse." 7/ In this view, Palestinian violence was planned by the PA leadership, and was aimed at "provoking and incurring Palestinian casualties as a means of regaining the diplomatic initiative."8/ - See more at: http://unispal.un.org/UNISPAL.NSF/0/6E61D52EAACB860285256D2800734E9A#sthash.sKdt4hup.dpuf

Inga kommentarer: