Vi har nyligen firat Förintelsens minnesdag. De allra flesta människor inser att judeförföljelsen under nazitiden var ren ondska, grymt och förkastligt. Med facit i hand är det inte svårt att komma till den slutsatsen.
Betydligt svårare verkar det vara att att ta avstånd från dagens judehat och antisemitism. Speciellt den antisemitism som riktar sig mot den judiska staten Israel accepteras allmänt bland politiker och nyhetsmedia.
En färsk undersökning visar att 46% av världens befolkning har betydande antisemitiska åsikter. I arab- och muslimvärlden är siffran kring 75% i Europa och USA kring 20%.
IHRA (International Holocaust Remembrance Alliance) har antagit en definition på vad som betraktas som antisemitism. Bakom definitionen står 30 europeiska stater, USA, Kanada, Australien, Argentina och Israel.
“Antisemitism är en bestämd uppfattning om judar som kan uttryckas som hat mot judar. Språkliga och fysiska uttryck för antisemitism riktas mot judiska eller icke-judiska personer och/eller deras egendom samt mot judiska institutioner och religiösa samlingsplatser.”
IHRA ger bl.a. följande exempel:
- Uttryck kan inkludera sådana som riktas mot staten Israel som en judisk samfälldhet. Dock kan kritik mot Israel som kan jämställas med sådan som riktas mot något annat land inte betraktas som antisemitisk.
- Förneka det judiska folket dess rätt till självbestämmande, till exempel genom att hävda att existensen av en israelisk stat är ett rasistiskt verk.
- Ägna sig åt dubbelmoral genom att av avkräva Israel ett uppträdande som inte förväntas eller avkrävs något annat demokratiskt land.
- Jämföra Israels nuvarande politik med nazisternas politik.
Holocaust distortion more dangerous than outright denial, warns departing IHRA chief
"Händelserna den 7 oktober har tragiskt nog visat att vi hade rätt. Det går inte att föra en debatt om antisemitism utan att titta på den fullständigt vinklade kritik mot Israel som vi ofta ser, säger Meyer. "Denna dramatiska ökning av antisemitiska incidenter kom direkt efter den värsta attacken mot judar sedan Förintelsen. Det faktum att detta inte ledde till mer solidaritet utan till mer antisemitism visar hur djupt detta hat går, och hur irrationellt det ofta är.
Exempel på antisemitism inom olika områden i samhället
1) Antisemitism inom FN
Många har fel bild av FN, FN-resolutioner och dess auktoritet. FN består av 193 medlemmar. FN är inte bättre än sina medlemsstater och många av medlemmarna är inte demokratier. När det gäller behandlingen av judar och Israel behöver man vara medveten om att oberoende av vad en arabstat anklagar Israel för, så röstas resolutionen igenom i FN:s generalförsamling. Detta på grund av den automatiska majoritet de kan uppbåda bland de muslimska staterna och deras allierade. Delvis också på grund av de europiska staternas undfallenhet.
En FN resolution som behandlar Israel är oftast det samma som arabländernas åsikt.
FN:s generalsekreterare
När FN:s nuvarande generalsekreterare Guterres inledde sin första period sa han att en av hans uppgifter var att bekämpa antisemitismen inom FN. Från det uttalandet har han störtdykt till att i dagens läge har förklarats persona non grata i Israel. "Den person som inte kan fördöma Irans missilattack är inte värd att sätta sin fot på israelisk mark", sade Israels utrikesminister efter att Iran hade attackerat Israel med omkring 180 ballistiska missiler senaste höst.
Guterres har inte förmått sig att klart fördöma Irans och houthiernas missilattacker mot Israel, däremot har han reagerat när Israel svarat på attackerna.
Generalsekreteraren hade tidigare under hösten besökt Egypten och gränsen till Gaza. Där fördömde han enbart Israel för den humanitära situationen i Gaza, inte Hamas eller Egypten som stängt gränsen.
Han kom inte heller med några krav på att de kidnappade israelerna omedelbart måste friges.
Inte ens efter massakern den 7 oktober när omkring 1200 israeler torterades och mördades kom Guterres med ett klart fördömande av Hamas, istället gav han ett dunkelt uttalande om att Hamas attack inte skedde i ett vakuum.
FN:s generalförsamling
Eftersom alla resolutioner som fördömer Israel röstas igenom i FN:s generalförsamling har 170 resolutioner antagits sedan 2015. Det är helt unikt, som bilden visar har inga andra stater behandlats på samma sätt.
Förutom att antalet resolutioner mot Israel är i en helt annan klass än resolutioner riktade mot någon annan stat är också resolutionernas innehåll i en klass för sig. Resolutioner mot andra länder är oftast diplomatiskt artiga och innehåller också beröm. Resolutioner mot Israel är ensidigt fördömande och inga fakta som talar till Israels fördel får komma fram.
FN:s råd för mänskliga rättigheter (UNHRC)
UNHRC är på samma sätt som generalförsamlingen besatt av Israel och antar betydligt fler resolutioner mot Israel än mot något annat land.
- UNHRC har dessutom en speciell punkt på sin agenda (nr7) där Israel granskas vid varje möte. Ingen annan stat utsätts för en liknande behandling
- Israel har varit utsatt för fler specialsessioner än något annat land (9 stycken). Inget annat land kommer ens nära.
- Israel har varit föremål för flera undersökningskommissioner än något annat land (9 st.). Samma sak gäller här, inget annat land har utsatts för samma behandling.
- FN:s människorättsexpert för Palestina har mandat att enbart undersöka " Israels kränkningar". Brott utförda av Palestinska myndigheten eller Hamas undersöks inte.
WHO
Världshälsoorganisationen har 13 gånger fördömt Israel, vilket är helt unikt.
Det kan noteras att svåra sjukdomsfall som inte kan skötas på palestiniernas sjukhus behandlas på israeliska sjukhus. Det finns till och med frivilligorganisationer som transporterar patienterna från gränsen till sjukhusen.
UNRWA är i grunden varken en hjälporganisation eller en flyktingorganisation. När organisationen grundades fanns det några hundratusen palestinska flyktingar, i dag uppgår de enligt UNRWA till över 5 miljoner. En flyktingorganisation med så dåligt resultat borde ha upphört att existera för länge sedan.
UNRWA skiljer sig från UNHCR, som tar hand om resten av världens flyktingar, bland annat genom att flyktingstatus för palestinier går i arv. Därav det dåliga resultatet
Målet är att de palestinska flyktingarnas ättlingar skall flytta till Israel, i praktiken att utplåna den judiska staten. Man hjälper alltså inte de palestinska flyktingarna, eller egentligen deras ättlingar, att komma till rätta och införlivas i de länder de flyttat till.
Det största problemet med UNRWA är inte att den samarbetar med Hamas, att dess arbetare deltar i terrorattacker och att dess fastigheter används av Hamas utan att den håller palestinier i fångenskap som eviga flyktingar och strävar efter att utplåna den judiska staten genom en invasion av "palestinska flyktingar".
Uttalanden från Mahmoud Abbas och hans talesman:
"Den nyligen antagna lagen (israelisk lag som förbjuder UNRWA) syftar till att avveckla frågan om flyktingar och deras rätt till återvändande och kompensation."
"Presidenten beslutade att agera brådskande ... eftersom UNRWA är ett politiskt ämne som är relaterat till rätten att återvända."
Einat Wilf presenterar UNRWA:
Einat Wilf: Miksi UNRWA on osa Gazan ongelmaa, ei ratkaisua.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar